KategoriUkraina

Vad betyder avrättningen av Boris Nemtsov?

I närvaro av beväpnade ryska soldater utlyste Krims landstingsfullmäktige den 27 februari förra året en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Minst 51 av de 61 ledamöterna skulle ha behövt vara på plats för att ha rätt att fatta beslut. Men några av de deputerade vars namn står i protokollet har berättat för medier att de inte var där. Antalet närvarande var uppenbart mindre.

Länge har försvarsutskottet i den ryska duman diskuterat att årsdagen borde firas på något sätt. I mitten av förra veckan bestämde president Putin att de som ska firas är de som egentligen genomförde annekteringen av Krim. Den 27 februari utlystes som en årlig återkommande högtidsdag för de väpnade styrkorna för specialoperationer.

Porträtt

Boris Nemtsov (foto Dhārmikatva. Källa: Wikipedia)

På kvällen just den dagen påminde Boris Nemtsov i en lång direktsänd intervju hos radiostationen Echo Moskvy om hur det egentligen hade gått till. Han berättade också om det som de stora statskontrollerade medierna förtigit, att reguljära ryska soldater stupat i Ukraina. Och han ställde Rysslands kostnader i kriget i relation till andra skriande behov i samhället, exempelvis inom den sociala sfären.

Sannolikheten att vi kommer att få reda på vem som mördade Boris Nemtsov är liten. Antalet ouppklarade mord och andra våldshandlingar mot människor som ifrågasatt militära aktiviteter i Tjetjenien och nu i Ukraina är stort. Just därför vet vi emellertid något om var de skyldiga finns. Om de som styr landet bekymrat sig hade de flera gånger bytt ut ansvariga på olika nivåer inom rättssystemet. Att så inte har skett innebär landets ledare på ett eller annat sätt är beroende av eller skyddar de skyldiga. Fortsätt läsa

Kan man döma någon för krigsbrott i Ukraina?

Få, om ens någon, seriös bedömare har sagt att de tror att vapenvilan som utlysts i östra Ukraina sedan i går kommer att bestå. Ett skäl är att Ryssland har förnekat sin aktiva roll i kriget som snart pågått i ett år. Därför har den ryske Ukrainaambassadören Michail Zurabovs underskrift på dokumentet låg trovärdighet.

Ett annat är att många komponenter i överenskommelsen förefaller näst intill oförenliga. T.ex. ska den del av östra Ukraina som centralregeringen förlorat militär kontroll över få större självstyre och utse sina egna domare och poliser. Samtidigt ska Kiev betala ut pensioner där och får för den skull rätt att uppbära skatt. Men vilka möjligheter har då det ukrainska skatteverket att komma åt skattesmitare i östra Ukraina som är lika korrumperat som resten av landet?

Varje kompetenstvist av det här slaget kan användas som motiv för att vända torsdagens uppgörelse i Minsk ryggen. Fortsätt läsa

Putins krig markerar slutet för det ryska imperiet?

De intensifierade striderna kring Donetsk och Donetskrepublikens raketattack i lördags mot civila i hamnstaden Mariupol bekräftar att Ryssland (som jag förutspådde i ett inlägg i april förra året) har bestämt sig för ett långdraget utnötningskrig.

Tänkbara orsaker till den senaste upptrappningen är att Vladimir Putin vill ge sin egen befolkning annat att tänka på än den bedrövliga ekonomiska situationen på hemmaplan och att flytta fram positionerna inför en eventuell ny (förmodligen övergående) uppgörelse om eldupphör. Kanske vill man också skynda på innan antalet observatörer från OSSE inom de närmaste veckorna ökar från 400 till 500.

Den 16 minuter långa videon ovan visar Mariupol strax efter raketattacken den 24 januari 2015. Varning för mycket obehagliga scener.

Förutom den ökade pressen på Ukraina måste omvärlden vara beredd på att den ökade spänningen kan leda till andra farliga incidenter. Nedskjutningen i juli förra året av ett malaysiskt plan med 298 personer ombord var ett sånt exempel. Det finns också en uppenbar risk för att OSSE:s obeväpnade observatörer kan hamna under beskjutning på samma sätt som civilbefolkningen i Mariupol.

Samtidigt som det internationella samhället under lång tid framöver kommer att försöka begränsa kriget till östra Ukraina måste det också hålla beredskap för att den geopolitiska kartan kan förändras snabbt den dag som Putin av en eller annan anledning lämnar makten. Fortsätt läsa

Timeout i kriget om Ukraina

Ryssland och Ukraina har tagit timeout i slaget om Donetsk och Luhansk och slickar sina sår.

Annekteringen av Krim för sju månader sen blev enkel. Några tusen fallskärms- och jägarsoldater transporterades med flyg och båt från Ryssland till de baser som Ryssland arrenderade på Krim och där det redan fanns 11 000 man. Strax bortom den ryska gränsen hade ytterligare tiotusentals man ur ryska förband satts i beredskap som en maktdemonstration. När de grönklädda specialtrupperna utan nationsbeteckning dök upp vid alla strategiska byggnader var överraskningseffekten total och slaget redan förlorat för det illa underhållna ukrainska försvaret. En av dess officerare bragtes om livet vid en tumultartad utrymning av en förläggning.

Interiör från bil

Under de senaste tio åren har många buss- och bilförare i Kiev kört omkring med Regionpartiets blå flagga. Vid parlamentsvalet i oktober kommer dock partiet som ännu för två år sen fick flest röster inte att nå upp till ett enda mandat. (foto: Torgny Hinnemo)

Snart bekräftade president Putin det han tidigare förnekat, att det var ryska soldater som på ryskt initiativ kränkt Ukrainas gräns och erövrat en bit av dess territorium. Definitionsmässigt rörde det sig om ett krig från första dagen, om än med få blodsoffer så länge det utspelades på Krim.

När kriget utvidgades till östra Ukraina kunde Ryssland inte som på Krim ta stöd i redan befintliga baser. I stället sände man militära rådgivare och frivilliga som rekryterats i Ryssland, en del av dem med erfarenhet från 1990-talets inbördeskrig i Kaukasien. Utan deras stöd hade den lilla skaran militanta separatister i Ukraina knappast vågat agera på egen hand. Fortsätt läsa

Putins hemliga utrikespolitik

Är det den ryska själen eller Putins ambitioner som ligger bakom Rysslands annektering av Krim och fortsatta militära intervention i östra Ukraina?

Putin har hävdat att Ryssland har rätt att sända in militär i grannstaterna för att skydda de rysktalande där. Långt innan Putin kom till makten har de här territorierna i olika sammanhang beskrivits som traditionell rysk jord oavsett under vilken period de kom att ingå i tsarernas Ryssland eller Sovjetunionen. Sovjetiska resehandböcker innehöll exempelvis ofta ett kort kapitel om historia som betonade att alla ryska erövringar i

Slott med vitt torn

Viborgs slott grundades 1293 av den svenske riksföreståndaren Torgils Knutsson. Det ligger i ett område som hade en i huvudsak finskspråkig befolkning fram till den sovjetiska annekteringen under andra världskriget. (foto: Torgny Hinnemo)

Europa omfattade land som i grund och botten var mera ryskt än något annat. Så beskrevs också territoriet kring Viborg i vårt eget närområde trots att det under både svenskt, ryskt och finländskt styre dominerades av finsktalande ända tills de tvingades att fly undan de sovjetiska erövrarna 1944.

Dagens Ukraina har befolkats av många etniska grupper och har ingått i flera statsbildningar. Fortsätt läsa

Transnistriens roll i Ukrainakonflikten är underskattad

Anteckningarna från mina besök i Moldova i april 1992 och maj 2014 är märkligt lika. För 22 år sen stod jag tillsammans med Nadja Kevidir i byn Gura-Bykuluj på floden Dnestrs västra strand. Vi tittade på hålen i hennes hus efter tre pansarvärnsprojektiler som skjutits från den transnistriska sidan några timmar tidigare. Nyss hade jag några kilometer bort i Bender hukat i en skyttegrav för krypskyttarna som kontrollerade omnejden från höghusen. Dagen efteråt intervjuade jag Moldovas premiärminister Valeriu Muravschi. Så här citerade jag honom i Svenska Dagbladet:

Munk framför klockspel

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

– Vi vet att utbrytarna på östra Dnestrstranden har en idé om att samverka med de intilliggande regionerna i Ukraina och till och med Krim för att kunna diktera sina villkor för Ukraina.

Muravschi berättade att han tidigare under dagen träffat ledare från Transnistrien.

– Vi skrev under ett protokoll om eld upphör. Men så får vi på den centrala televisionen från Moskva höra att Moldova ställt ett nytt ultimatum. Fem minuter senare ringer Dnestrsidan oss och säger med hänvisning till detta nej till vår överenskommelse. Men det var inget nytt ultimatum vi skickat över per telefax. Det var just vårt gemensamma protokoll.

Den transnistriska omsvängningen sammanföll med att den ryske vicepresidenten kom på besök. När han ett par dar senare framträdde inför sitt eget parlament i Moskva Fortsätt läsa

Lönnkriget i Ukraina går in i fas 2

Putins lönnkrig i Ukraina är långtifrån över. Striderna hur nu blossat upp efter ett halvhjärtat eld upphör. Och på tisdagen höll presidenten ett tal där han bland annat rättfärdigade annekteringen av Krim. Men efter fyra månader är den första etappen avslutad och kan summeras.

Halvön Krim har annekterats. Enligt FN:s bedömningar har omkring 450 människor dödats i de östligaste länen och mer än 54 000 blivit internflyktingar i Ukraina. Enligt en sammanställning från BBC har ytterligare 800 rebeller stupat. Av de 110 000 ukrainare som enligt ryska uppgifter samtidigt sökt sig till Ryssland har knappt 10 000 sökt flyktingstatus. Av cirka 400 rapporterade kidnappningar hade FN i mitten av juni kunnat verifiera 222 inklusive fyra personer som dödats, 137 som frigivits och 81 som fortfarande befann sig i fångenskap.

Porträtt av Vladimir Putin

I sitt tal 1 juli hävdade Putin att oron i Ukraina skapats av ukrainarna själva och att den underblåsts av väst. (Bildkälla Rossija24)

Att kriget nu går in i ett nytt skede markeras av att den lag, som gav Putin rätt att sätta in ryska trupper i Ukraina, återkallades i slutet av juni. Putin tog initiativ till lagen den 1 mars, en vecka efter att Ryssland skickat specialstyrkor till Krim och två dagar innan de öppet tog kontroll över en rad strategiska byggnader där. Lagen kom alltså till i efterhand och har enbart haft en psykologisk funktion. Den har under den första etappen utgjort ett hot om att Ryssland skulle sätta in de 40 000 man som hållits i beredskap utmed den ukrainska gränsen. Därmed skulle Ukraina skrämmas från att försvara sig mot de betydligt mindre styrkor som Ryssland sänt in eller understödde i Ukraina.

Tillräckligt många av dem som strider för att Donetsk och Luhansk ska bli en del av Ryssland har identifierats och Fortsätt läsa

Ska Moldova drabbas av samma öde som Ukraina?

Det lågintensiva krig som nu pågått i Ukraina i tre månader har väckt oro i både Europa och de forna Sovjetrepublikerna i Asien. Räddast av alla är nog moldovierna. Förutom att de bor grannar med Ukraina finns här alla förutsättningar för en utveckling som liknar den i östra Ukraina.

I taxin från flygplatsen in till Chişinău frågade jag häromveckan chauffören om han var rädd att samma ska hända i Moldova som i Ukraina. “Självklart”, svarade han.

Människor framför färgglatt ånglok

Shushi (på azeriska Shusha) är en av Karabachs historiska städer. Den blev en av de mest populära rekreationsorterna i Sovjetunionen. (foto: Torgny Hinnemo)

Två familjer i samma bostadshus kan ha helt olika uppfattningar om vad som händer i världen beroende på vilka TV-kanaler de tittar på. Men jag möter också syskon och gifta par som träter om Rysslands roll i Ukraina. Mer än var tredje invånare i Moldova tar avstånd från revolutionen på Majdan.

Det människor är rädda för är att infiltratörer liksom på Krim och i östra Ukraina ska dyka upp från ingenstans och utnyttja de spänningar som finns Fortsätt läsa

Finns Ukraina på riktigt?

Ukraina är en instabil stat. Det har även de som inte tidigare känt till landet lärt sig av det senaste halvårets händelser.

President Janukovitj saknade förankring i både verkligheten och bland sina medborgare. De har inte heller så mycket till övers för många andra i den affärselit som blivit politiker för att gynna sig själva. Och även om politikerna har det sämsta anseendet (enligt en opinionsundersökning från Razumkov Centre anser 44 procent av ukrainarna att politiker är genomkorrupta och ytterligare 40 procent att korruptionen bland dem är omfattande) så följer inte långt efter tjänstemän i statsförvaltningen (42 resp 40 procent), domare (40 resp 38 procent) och poliser (37 resp 42 procent).

Tidningsurklipp

Fler dödas varje månad i konflikter i Ryssland än i Ukraina.

Utan ledare och institutioner med auktoritet har ukrainarna försökt lösa sina vardagsproblem lokalt. Som jag skrev i ett tidigare inlägg identifierar de sig oftare med sin region eller hemort än som en del av nationen. Den late betraktaren accepterar då lätt den av ryska nationalister omhuldade tesen att ukrainare egentligen är ett slags ryssar fastän de inte förstår det – och därför bör styras från Moskva. I Ryssland har Putins popularitet, som länge dalat, nu gått i topp eftersom hans maktspråk fått människor där att tro att det ryska samhället är starkare än det ukrainska.

Mot det kan dock ställas följande: I ryska Dagestan och Tjetjenien har under april betydligt fler människor skjutits ihjäl av ryska styrkor än det totala antalet offer för konflikten i östra Ukraina. Fortsätt läsa

Putins fortsättningskrig efter Krim

Det är lätt att glömma.

Den rysk-ukrainska gränsen är en av många i världen som löper genom ett språkligt övergångsområde. Det är inte bara det att det bor många ryssar på den ukrainska sidan och ett par hundra tusen ukrainare på den ryska. I den här delen av Ryssland talas en dialekt som har vissa fonetiska inslag gemensamma med ukrainskan. Ungefär som vi skåningar har diftonger och tungrots‑r gemensamt med danskarna.

Stuga

Kosckhus i Zaporizjzja (foto: Torgny Hinnemo)

När sociologer i mitten av 1990-talet frågade invånare i miljonstaden Donetsk om deras nationella identitet svarade två av fem att de var Sovjetmedborgare. De var varken ryssar eller ukrainare. För drygt tio år sen var det en av fem. Under de senaste åren hade var tionde invånare längst i öster gärna hamnat på den ryska sidan gränsen. Men de flesta har oavsett modersmål blivit ukrainare.

Till det bidrog inte så lite att de som bodde på den ukrainska sidan slapp skicka sina söner till kriget i Tjetjenien. Fast bortsett från det var de inte så mycket för gränsformaliteter. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng