KategoriSpråk

Ukrainas öst och väst

För ett år sen skrev jag här om några myter om Ryssland. Gemensamt för dem var att de varit i svang så länge att de börjat uppfattas som allmänna sanningar. Med de schabloner om Ukraina som förekommer i dagens debatt är det annorlunda. De är yngre än den 27-åriga ukrainska staten och de har sina rötter i Ryssland.

Detta är det första av två inlägg om schabloner i bilden av Ukraina.

Låt oss börja med att titta på hur stort (eller snarare litet) genomslaget för nyheter om Ukraina varit i Sverige under de senaste 15 åren. Kurvorna i diagrammet nedan visar hur ofta de fem landsnamnen Ryssland, Ukraina, Tyskland, Syrien och Egypten förekommit i Googles nyhetsvisningar under de senaste femton åren.

Egypten är ett land i Europas närhet som ofta förekom i vår nyhetsrapportering under 1900-talet. Bidragande orsaker var den känsliga relationen till Israel, rollen som oljeproducent och kontrollen över Suezkanalen. Förspelet till Berlinmurens fall 1989 och följderna för Östeuropa kom att dominera våra medier under ett par årtionden. Med den så kallade arabiska våren hamnade Egypten under 2000-talet åter i rampljuset. Ukraina trängde genom nyhetsbruset bara vid några få tillfällen, som när Ruslana Lyzjytjko vann Eurovision Song Contest 2004 eller under den orangea revolutionen samma år.

Relationen mellan sökningar på fem landsnamn bland Google Nyheter i Sverige 2004 – jan 2019. Det ökande antalet kriser i vårt närområde har som framgår av diagrammet resulterat i att ett enskilt land sällan dominerat nyhetsflödet under de senaste åren. (Diagram: Torgny Hinnemo/Datakälla: Google)
Fortsätt läsa

Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina

Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan också att beröras när Janukovitj i dag träffar sin ryske kollega Putin på Krim.

Vid nästan alla val under Ukrainas drygt 20 år som självständig stat har landets andre president Leonid Kutjma och hans skyddsling Janukovitj  lovat att ryskan ska få någon

Monument i hamnbassäng

Flottbasen i Sevastopol är anledningen till att många ryssar flyttade till Krim under Sovjetepoken (Foto: Torgny Hinnemo)

sorts officiell status. Men de har också haft anledning att gå försiktigt fram  eftersom många ukrainare tycker att det är rätt att favorisera ukrainskan som missgynnats under hundratals år av styre från Moskva.

Om det varit en hjärtefråga för nationalisterna i västra Ukraina att förstärka ukrainskan på bekostnad av ryskan så har Janukovitj och hans krets i stället haft som högsta prioritet att ta kontroll över de lukrativa industrikoncernerna i östra delen av Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng