Etikett: OSSE

Stickspår från Karabachkriget

Om internationaliseringen av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan

När jag gjorde värnplikten fanns ännu ingen motorväg hela sträckan mellan Linköping och Stockholm. Det tog tre timmar med bil. Kompisen som vi fick lifta med under permissioner tog alltid en fikapaus på Stavsjö värdshus. På lördagseftermiddagar trängdes här både långtradarchaufförer, veckopendlare och turister.

1994 hamnade värdshuset, som betjänat resenärer sedan 1700-talet, en dryg kilometer från den nya riksleden när motorvägen mellan Nyköping och Norrköping öppnades. I dag har ruljangsen tagits över av en ny krog som skymtar på en klippaovanför dagens E4. Det gamla värdshuset hankar sig fram som konferensanläggning medan macken intill fick stänga.

Mitten av 1990-talet var också den tid då de kommersiella databaserna fick sitt stora genombrott i Sverige. Abonnenter på de nya tjänsterna kunde få dagliga uppdateringar om allt som nämndes om exempelvis en viss ort i riksdagens protokoll eller medierna. Försäljarna av databastjänster spred berättelsen om Stavsjö värdshus över hela landet. Budskapet var att inget företag har råd att inte prenumerera på information om det som avhandlas om deras bygd. Ifall ägarna av Stavsjö värdshus tidigt fått upp ögonen för E4:s kommande sträckning hade man kanske hunnit köpa en tomt intill och intressera planerarna för en avfart dit.

Det som fick mig att tänka på Stavsjö är hur Höga Karabach här i Sverige diskuteras i ett större säkerhetsperspektiv efter att Azerbajdzjan tog militär kontroll över regionen i september. Fortsätt läsa

Putins tid är nu

När Putin snart blir 70+ står Rysslands militära styrkor beredda att återerövra det imperium som han gärna kallar ursprunglig rysk jord.

Det utgör dock ett omfattande territorium med stater som varit självständiga i hundratals, i några fall tusen, år före den rysk-sovjetiska parentesen.

Geografiskt omfattar det tre vitt skilda geopolitiska sammanhang. Ett av dem är Europa där vi själva lever och där vi hittar sex forna Sovjetrepubliker utöver Ryssland. Ett annat är Kaukasien vars södra halva består av de tre staterna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien och den norra av ryska regioner som Tjetjenien. Totalt är Kaukasien inte större än Sverige men präglas historiskt av en tävlan mellan Ryssland, Turkiet och Iran. Den tredje regionen Centralasien som består av fem stater, varav de största är Kazakstan och Uzbekistan, är i gengäld nästan lika stor som hela EU. Den gränsar till Kina som i dag blivit en lika viktig handelspartner som Ryssland. Andra grannar som också har betydelse för säkerhetspolitiken är Iran och det instabila Afghanistan och inte långt bort ligger kärnvapenmakterna Pakistan och Indien.

Slaget vid Poltava
Alla forna Sovjetrepubliker i Europa har genom tiderna härjats av stormakter som Sverige. Här är det dock den ryske tsaren Peter I som skymtar på en brun häst i mitten. Målningen ger Pierre-Denis Martins version av slaget mot svenskarna vid Poltava 1709.

Både Centralasien och Kaukasien ligger långt från Sverige men allt som händer längs Rysslands gränser påverkar landets politik och därmed också Rysslands förhållande till övriga Europa. Fortsätt läsa

Från Karabach till Donetsk

När vi talar om Donetsk, Transnistrien och Abchazien som frusna konflikter leder det lätt tankarna fel. Då man stoppar något i frysskåpet är det ett kontrollerat sätt att hindra att något förändras. Om olösta tvister är det ofta rimligare att använda metaforer som ”sopa under mattan” eller ”dämma upp”.

Notis ur Dagens Nyheter
Notisen ur Dagens Nyheter i oktober 1905 är förvillande lik rapporteringen 2020 så när som på att azererna för hundra år sedan kallades tatarer.

Vi har mycket att lära oss av konflikten om Höga Karabach som inleddes för mer än hundra år sedan. Senast flammade den upp i slutet av 2020 under ett 45 dagar långt krig mellan Armenien och Azerbajdzjan och med avancerade vapen som levererats av Israel, Ryssland och Turkiet.

Som vi kan se av notiserna här intill var den svenska pressens rapportering om striderna 1905 och 1920 skrämmande lik det som vi kunde läsa både för 30 år sedan när Sovjetunionen löstes upp och i november förra året. Det ryska revolutionsförsöket i S:t Petersburg 1905 kändes av också ute i provinserna.

Fortsätt läsa

Putins krig markerar slutet för det ryska imperiet?

De intensifierade striderna kring Donetsk och Donetskrepublikens raketattack i lördags mot civila i hamnstaden Mariupol bekräftar att Ryssland (som jag förutspådde i ett inlägg i april förra året) har bestämt sig för ett långdraget utnötningskrig.

Tänkbara orsaker till den senaste upptrappningen är att Vladimir Putin vill ge sin egen befolkning annat att tänka på än den bedrövliga ekonomiska situationen på hemmaplan och att flytta fram positionerna inför en eventuell ny (förmodligen övergående) uppgörelse om eldupphör. Kanske vill man också skynda på innan antalet observatörer från OSSE inom de närmaste veckorna ökar från 400 till 500.

Den 16 minuter långa videon ovan visar Mariupol strax efter raketattacken den 24 januari 2015. Varning för mycket obehagliga scener.

Förutom den ökade pressen på Ukraina måste omvärlden vara beredd på att den ökade spänningen kan leda till andra farliga incidenter. Nedskjutningen i juli förra året av ett malaysiskt plan med 298 personer ombord var ett sånt exempel. Det finns också en uppenbar risk för att OSSE:s obeväpnade observatörer kan hamna under beskjutning på samma sätt som civilbefolkningen i Mariupol.

Samtidigt som det internationella samhället under lång tid framöver kommer att försöka begränsa kriget till östra Ukraina måste det också hålla beredskap för att den geopolitiska kartan kan förändras snabbt den dag som Putin av en eller annan anledning lämnar makten. Fortsätt läsa

Timeout i kriget om Ukraina

Ryssland och Ukraina har tagit timeout i slaget om Donetsk och Luhansk och slickar sina sår.

Annekteringen av Krim för sju månader sen blev enkel. Några tusen fallskärms- och jägarsoldater transporterades med flyg och båt från Ryssland till de baser som Ryssland arrenderade på Krim och där det redan fanns 11 000 man. Strax bortom den ryska gränsen hade ytterligare tiotusentals man ur ryska förband satts i beredskap som en maktdemonstration. När de grönklädda specialtrupperna utan nationsbeteckning dök upp vid alla strategiska byggnader var överraskningseffekten total och slaget redan förlorat för det illa underhållna ukrainska försvaret. En av dess officerare bragtes om livet vid en tumultartad utrymning av en förläggning.

Interiör från bil

Under de senaste tio åren har många buss- och bilförare i Kiev kört omkring med Regionpartiets blå flagga. Vid parlamentsvalet i oktober kommer dock partiet som ännu för två år sen fick flest röster inte att nå upp till ett enda mandat. (foto: Torgny Hinnemo)

Snart bekräftade president Putin det han tidigare förnekat, att det var ryska soldater som på ryskt initiativ kränkt Ukrainas gräns och erövrat en bit av dess territorium. Definitionsmässigt rörde det sig om ett krig från första dagen, om än med få blodsoffer så länge det utspelades på Krim.

När kriget utvidgades till östra Ukraina kunde Ryssland inte som på Krim ta stöd i redan befintliga baser. I stället sände man militära rådgivare och frivilliga som rekryterats i Ryssland, en del av dem med erfarenhet från 1990-talets inbördeskrig i Kaukasien. Utan deras stöd hade den lilla skaran militanta separatister i Ukraina knappast vågat agera på egen hand. Fortsätt läsa

Tadzjikistans president mobbar kvinnlig utmanare för att vinna

Valfusket i det forna Sovjets nya diktaturer blir alltmer ogenerat. Det senaste exemplet är Tadzjikistan. Inför presidentvalet den 6 november har statstelevisionen, guvernörer, stadsdelsnämnder och rektorer drivit en katt- och råttalek med den främsta oppositionskandidaten Oinihol Bobonazarova som hindrat henne från att få ställa upp i valet.

Presidentkandidater kan i Tadzjikistan nomineras vid partikongresser av de partier som godkänts av statsmakten. Rätt att nominera har

Mansporträtt

Emomalii_Rahmon
(bildkälla: Wikipedia)

Kvinnoporträtt

Oinihol Bobonazarova (bildkälla: News.tj)

dessutom regionala parlamentariska församlingar, den fackliga centralorganisationen samt Tadzjikistans ungdomsförbund som leds av presidentens son. Efter nomineringen måste emellertid varje kandidat också inom högst 20 dagar samla ihop 210.000 namnunderskrifter vilket motsvarar fem procent av väljarna.

Bakom Bobonazarova står de två tunga oppositionspartierna, Socialdemokratiska partiet och Islamska förnyelsepartiet. Fem andra partier med mindre väljarstöd och därför ofarliga för president Emomalii Rahmon Fortsätt läsa

Kalla kriget har inte kallnat än

Många av oss har av sentimentala skäl bevarat något amatörfoto som ingen kan se vad det föreställer. Även om motivet är alltför avlägset för att kunna urskiljas påminner det om något som vi upplevde som viktigt. Länge hade jag en sån bild från torget framför järnvägsstationen i Helsingfors som jag tagit en mulen julidag 1975.

Panel till mätinstrument

Mottagaren av modell R-399A användes av Sovjet för att fastställa frekvensen för utländska radiostationer som skulle störas. Nu har det ryska parlamentet godkänt ett system för att blockera information via Internet. (Bildkälla: http://www.radiojamming.info/)

Bara jag vet att någonstans bland de mörka överrockarna och limousinerna som skymtar långt från avspärrningen där jag stod fanns Sovjetledaren Leonid Brezjnev. När jag rest in från förorten med pendeln strax innan all tågtrafik stoppats av säkerhetsskäl hade jag sett finska soldater med automatvapen vid varenda järnvägsövergång längs spåret från den sovjetiska gränsen.

Brezjnev hade kommit till Helsingfors för att skriva på ett avtal tillsammans med bland andra presidenterna Gerald Ford från USA, Valéry Giscard d’Estaing från Frankrike och Josip Broz Tito från Jugoslavien, Storbritanniens premiärminister Harold Wilson, Västtysklands Helmut Schmidt och Östtysklands Erich Honecker och så naturligtvis vår egen Olof Palme.

Avtalet skulle bli början till slutet av det kalla kriget mellan öst och väst. Bland annat Fortsätt läsa

Valfusk befäster politiska spänningar i prövat Armenien

Vid söndagens parlamentsval i Armenien var det åtminstone ingen som dog.

Bland de internationella valobservatörer som följer val i Europa inklusive hela det forna Sovjet har OSSE:s störst tyngd. (OSSE uttyds Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.) Deras sektion för demokrati och mänskliga rättigheter ODIHR brukar sända ut de största valmissionerna som därför kan arbeta med statistiska metoder. Vid parlamentsvalet i Armenien i söndags fanns närmare 300 observatörer från ODIHR över hela landet.

Dagen efter ett val brukar ledningen för ODIHR:s valmission hålla en presskonferens tillsammans med andra internationella valobservatörer. Ifall omdömena bland dem går isär får kritiska omdömen grundade på ODIHR:sstatistik ibland stå tillbaka. Men även ODIHR:s företrädare väljer gärna att lyfta fram någon positiv aspekt. Om inte annat visar det på en god vilja när man sen försöker föra en dialog med regimen om hur det som blev mindre bra kan göras bättre i framtiden. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng