TaggKrim

Vårdslös historieskrivning hot mot Krimtatarer

Rysslandsdebatten handlade redan under Sovjettiden både om vårt eget försvar och om att vi själva måste anstränga oss att förstå grannlandets intressen. En komplikation var naturligtvis att en diktaturregim i många avseenden inte företräder medborgarnas vilja.

Många ryssar känner starka band till Krim efter att ha semestrat där under Sovjetåren. (foto: Torgny Hinnemo)

Många ryssar känner starka band till Krim efter att ha semestrat där under Sovjetåren. (foto: Torgny Hinnemo)

När den siste Sovjetledaren Michail Gorbatjov hävde censuren under slutet av 1980- och början av 1990-talet blev denna vilja – eller snarare en mångfald av viljor – synlig. En del av dem kom till uttryck i politiken hos de femton nya stater som ersatte Sovjetunionen från början av 1992. De unga staterna hade ofta olika uppfattningar om historien.

Till det som vi då mest självklart kunde bidra med var att reda ut och sprida kunskap om denna regions historia. Själva behövde vi kunskapen för att fatta rationella beslut. Men seriösa historiker i de forna Sovjetrepublikerna sökte också ofta stöd och uppmuntran från omvärlden för att höja sin prestige inför populistiska historieamatörer i sina egna länder. Under mina resor, särskilt i de asiatiska delarna av de nya staterna, har studenter ofta bett mig om tips om historieböcker om deras egna länder. De litar inte på sina egna läroböcker. Fortsätt läsa

Tjetjenien kastar sin skugga också över Ukrainakriget

Något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte, däremot möjligen en nedtrappning av de direkta ryska militära insatserna. Av en färsk rapport från FN framgår att målinriktade militära operationer ersatts med vettvilliga beskjutningar som skördat ett ökat antal civila offer. Efter en intern maktkamp i Donetsk har Denis Pusjilin återtagit posten som ledare för separatistregimen som han ledde också för ett år sen. Vid ett fyllnadsval till Ukrainas parlament 2013 erhöll Pusjilin 0,08 procent av rösterna. Med så svag förankring på hemmaplan behöver han vara lyhörd för Moskva för att kunna hålla sig kvar vid makten.

Ukrainakrisen gör skäl för namnet såtillvida att den inleddes i Ukraina som också drabbats hårdast. Mer än 8 000 människor har dött, en dryg miljon blivit internflyktingar och lika många har med olika status sökt sig till Ryssland eller länder i väst.

Diagram: Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Sedan länge ses krisen också som ett hot i vårt närområde. Det är fullt naturligt att vår oro får oss att se i första hand det som utspelas här och i nutid. Men för att förstå konflikten måste vi vidga perspektivet i både tid och rum. Ukraina är viktigt för Ryssland men ska man peka ut en enda konflikt som mer än någon annan format rysk in- och utrikespolitik så är det Tjetjenien och Dagestan. Fortsätt läsa

Vad betyder avrättningen av Boris Nemtsov?

I närvaro av beväpnade ryska soldater utlyste Krims landstingsfullmäktige den 27 februari förra året en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Minst 51 av de 61 ledamöterna skulle ha behövt vara på plats för att ha rätt att fatta beslut. Men några av de deputerade vars namn står i protokollet har berättat för medier att de inte var där. Antalet närvarande var uppenbart mindre.

Länge har försvarsutskottet i den ryska duman diskuterat att årsdagen borde firas på något sätt. I mitten av förra veckan bestämde president Putin att de som ska firas är de som egentligen genomförde annekteringen av Krim. Den 27 februari utlystes som en årlig återkommande högtidsdag för de väpnade styrkorna för specialoperationer.

Porträtt

Boris Nemtsov (foto Dhārmikatva. Källa: Wikipedia)

På kvällen just den dagen påminde Boris Nemtsov i en lång direktsänd intervju hos radiostationen Echo Moskvy om hur det egentligen hade gått till. Han berättade också om det som de stora statskontrollerade medierna förtigit, att reguljära ryska soldater stupat i Ukraina. Och han ställde Rysslands kostnader i kriget i relation till andra skriande behov i samhället, exempelvis inom den sociala sfären.

Sannolikheten att vi kommer att få reda på vem som mördade Boris Nemtsov är liten. Antalet ouppklarade mord och andra våldshandlingar mot människor som ifrågasatt militära aktiviteter i Tjetjenien och nu i Ukraina är stort. Just därför vet vi emellertid något om var de skyldiga finns. Om de som styr landet bekymrat sig hade de flera gånger bytt ut ansvariga på olika nivåer inom rättssystemet. Att så inte har skett innebär landets ledare på ett eller annat sätt är beroende av eller skyddar de skyldiga. Fortsätt läsa

Lönnkriget i Ukraina går in i fas 2

Putins lönnkrig i Ukraina är långtifrån över. Striderna hur nu blossat upp efter ett halvhjärtat eld upphör. Och på tisdagen höll presidenten ett tal där han bland annat rättfärdigade annekteringen av Krim. Men efter fyra månader är den första etappen avslutad och kan summeras.

Halvön Krim har annekterats. Enligt FN:s bedömningar har omkring 450 människor dödats i de östligaste länen och mer än 54 000 blivit internflyktingar i Ukraina. Enligt en sammanställning från BBC har ytterligare 800 rebeller stupat. Av de 110 000 ukrainare som enligt ryska uppgifter samtidigt sökt sig till Ryssland har knappt 10 000 sökt flyktingstatus. Av cirka 400 rapporterade kidnappningar hade FN i mitten av juni kunnat verifiera 222 inklusive fyra personer som dödats, 137 som frigivits och 81 som fortfarande befann sig i fångenskap.

Porträtt av Vladimir Putin

I sitt tal 1 juli hävdade Putin att oron i Ukraina skapats av ukrainarna själva och att den underblåsts av väst. (Bildkälla Rossija24)

Att kriget nu går in i ett nytt skede markeras av att den lag, som gav Putin rätt att sätta in ryska trupper i Ukraina, återkallades i slutet av juni. Putin tog initiativ till lagen den 1 mars, en vecka efter att Ryssland skickat specialstyrkor till Krim och två dagar innan de öppet tog kontroll över en rad strategiska byggnader där. Lagen kom alltså till i efterhand och har enbart haft en psykologisk funktion. Den har under den första etappen utgjort ett hot om att Ryssland skulle sätta in de 40 000 man som hållits i beredskap utmed den ukrainska gränsen. Därmed skulle Ukraina skrämmas från att försvara sig mot de betydligt mindre styrkor som Ryssland sänt in eller understödde i Ukraina.

Tillräckligt många av dem som strider för att Donetsk och Luhansk ska bli en del av Ryssland har identifierats och Fortsätt läsa

Putins fortsättningskrig efter Krim

Det är lätt att glömma.

Den rysk-ukrainska gränsen är en av många i världen som löper genom ett språkligt övergångsområde. Det är inte bara det att det bor många ryssar på den ukrainska sidan och ett par hundra tusen ukrainare på den ryska. I den här delen av Ryssland talas en dialekt som har vissa fonetiska inslag gemensamma med ukrainskan. Ungefär som vi skåningar har diftonger och tungrots‑r gemensamt med danskarna.

Stuga

Kosckhus i Zaporizjzja (foto: Torgny Hinnemo)

När sociologer i mitten av 1990-talet frågade invånare i miljonstaden Donetsk om deras nationella identitet svarade två av fem att de var Sovjetmedborgare. De var varken ryssar eller ukrainare. För drygt tio år sen var det en av fem. Under de senaste åren hade var tionde invånare längst i öster gärna hamnat på den ryska sidan gränsen. Men de flesta har oavsett modersmål blivit ukrainare.

Till det bidrog inte så lite att de som bodde på den ukrainska sidan slapp skicka sina söner till kriget i Tjetjenien. Fast bortsett från det var de inte så mycket för gränsformaliteter. Fortsätt läsa

Avsikter och dimridåer kring ockupationen av Krim

För en dryg vecka sen försökte jag här sammanfatta den ukrainska revolutionen i ljuset av den nyss inledda ryska ockupationen av Krim. Sedan dess har många av västvärldens ledare sagt att ockupationen är den värsta krisen i Europa sedan kalla kriget.

Personer i den ställningen säger offentligt det som de tror gagnar deras sak. De undviker att själva ta upp det som de är osäkra om och inte vet hur de ska hantera. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har helt enkelt underlåtit att bemöta de flesta argument som framförts mot ockupationen för att i stället tala om andra saker.

Det här är ett försök att sätta in några av den gångna veckans utspel i ett större sammanhang.

Leninstaty i park

Staden Berdjansk ligger vid Azovska sjön på den landremsa som skiljer Krim från Ryssland. Leninstatyn står kvar men politiskt har valen här varit jämna och oförutsägbara. (foto: Torgny Hinnemo)

Ockupationen av Krim ingen slump

Såväl Sveriges utrikesminister Carl Bildt som hans tidigare amerikanska kollega Hillary Clinton har jämfört den ryska inmarschen på Krim med den tyska i Österrike och Sudettyskland 1938. En sån jämförelse innebär inte nödvändigtvis att man påstår att Vladimir Putin är Fortsätt läsa

Revolutionen i Ukraina och Rysslands svar

Efter tre månader av demonstrationer på Majdan har snikenhetens och vulgaritetens centrala roll i ukrainsk politik blottlagts inför hela världen. Janukovitjs residens, som värderas till närmare en miljard kronor, har visats upp för TV-tittarna. Tiotusentals dokument som i panik slängts i en damm i trädgården har fiskats upp för att torkas och analyseras. I staden Lutsk har den lokale chefen för den numera upplösta specialpolisen Berkut berättat att hans mannar fått en bonus om 3.500-10.000 kr plus löften om lägenheter för sina insatser mot demonstranterna.

Hamnvy

En av infarterna till den ryska flottbasen i Sevastopol (foto: Torgny Hinnemo)

Genom ett aktivt arbete av flera opinionsinstitut vet vi också att demonstranterna har ett massivt folkligt stöd som inget politiskt parti har kommit i närheten av. Från 20 december till 3 februari ökade enligt instituten KMIS och Demokratitjeskije Initsiativy andelen ukrainare som stödde radikala demonstrationsmetoder från 38 till 56 procent, ockupation av byggnader från 19 till 41 procent och upprättande av egna militära grupperingar från 21 till 50 procent. Ett annat institut, Sotsis, uppmätte i mitten av december att 74 procent av de tillfrågade förhöll sig negativa till att Berkut den 30 november använt våld mot demonstranterna och att bara 9 procent accepterade det.

Mot den bakgrunden kan det förefalla märkligt att Ryssland, som är angeläget om ekonomisk integration och annat nära samarbete med Ukraina, inte snabbt tog sin hand från den för de flesta ukrainare så förhatlige Janukovitj. Fortsätt läsa

Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina

Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan också att beröras när Janukovitj i dag träffar sin ryske kollega Putin på Krim.

Vid nästan alla val under Ukrainas drygt 20 år som självständig stat har landets andre president Leonid Kutjma och hans skyddsling Janukovitj  lovat att ryskan ska få någon

Monument i hamnbassäng

Flottbasen i Sevastopol är anledningen till att många ryssar flyttade till Krim under Sovjetepoken (Foto: Torgny Hinnemo)

sorts officiell status. Men de har också haft anledning att gå försiktigt fram  eftersom många ukrainare tycker att det är rätt att favorisera ukrainskan som missgynnats under hundratals år av styre från Moskva.

Om det varit en hjärtefråga för nationalisterna i västra Ukraina att förstärka ukrainskan på bekostnad av ryskan så har Janukovitj och hans krets i stället haft som högsta prioritet att ta kontroll över de lukrativa industrikoncernerna i östra delen av Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng