Sida 5 av 9

Tre diagram som förklarar Ryssland

11 maj, 2015 /

I få länder skulle man komma på idén att jämt och ständigt fråga sina medborgare om de tycker att det är bra att deras stat är självständig. Antingen därför att ingen ifrågasätter saken eller därför att frågan skulle hota statens stabilitet.

I Ukraina har frågan ställts ofta i sociologiska undersökningar från 1992 och fram till i dag. Den har ställts av forskare som velat följa hur människors sätt att se på samhället successivt förändrats efter upplösningen av Sovjetunionen.

Svar på en enstaka enkätfråga används ibland amatörmässigt som tillhygge i en debatt. Ställer man ett svar vid sidan av svar på andra frågor blir bilden motsägelsefull. Det krävs eftertanke för att förstå vilka värderingar som kan ligga till grund för svar som till synes spretar åt olika håll.

Ett exempel är en stor intervjuundersökning som Fortsätt läsa

Många mörka moln över lyckliga Moldova

27 april, 2015 /

Bland den senaste veckans nyheter från Moldova är det en som sticker i ögonen. Enligt en FN-sponsrad vetenskaplig rapport har människorna där blivit lite lyckligare under det senaste året. Faktiskt tillhör landet den tredjedel som är lyckligast på jorden.

Uppgiften, som stått att läsa i lokala medier, verkar svår att tro på när den dyker upp bland alla andra rubriker. En berättar om en inhemsk rapport som visar att moldovierna ser alltmer pessimistiskt på tillvaron. 85 procent av befolkningen anser sig vara fattig och tre fjärdedelar att utvecklingen i landet går åt fel håll i det mesta.

Andra artiklar gör det lätt att förstå pessimismen. Den politiska makten kontrolleras – delvis genom manipulation – av oligarker liksom i grannlandet Ukraina. Eftersom de ukrainska oligarkerna spelade under täcket med Ryssland såg många ukrainare EU som en räddare. Moldovas oligarker söker däremot stöd från EU. Därför har nu opinionen svängt så att en majoritet av befolkningen stöder ett tullsamarbete med Ryssland i stället för EU.

Dessutom är premiärministerns CV under utredning. Det misstänks att hans betyg redan på gymnasienivå är en förfalskning. Till det kommer att man försöker klargöra vad som hänt med den miljard dollar som hastigt försvann ur landets tre största banker – naturligtvis kontrollerade av affärsmän med politiska kontakter – i slutet av förra året. Fortsätt läsa

Putins hybridsanningar

20 april, 2015 /

Det senaste årets ryska uppträdande på Krim och i östra Ukraina kallas ibland hybridkrigföring. I analogi med det skulle Putins direktsända svar på det ryska folkets frågor i TV i torsdags kunna beskrivas som hybridsanningar.

Den årliga tillställningen, som numera håller på i fyra timmar, påminner om sultanens konseljer som de beskrivs i sagornas Tusen och en natt. Folk av alla slag strömmar till för att framföra sina ärenden. För att få tala vid sultanen måste man först lämna in en böneskrift som granskades av hans underställda. Storvisiren tyckte inte att man behövde släppa fram ”krångliga gamla fruntimmer” som klagade över småsaker. Å andra sidan kunde sultanen mycket väl hjälpa en enkel människa som råkat i olycka med ett råd eller en allmosa. I år hade mer än tre miljoner ryssar bett om att få några av sin presidents dyrbara minuter via videolänk.

På den här videon från mitten av juli förra året ser man hur ryskt artilleri i Gukovo skjuter mot ukrainska ställningar nära Luhansk. (Källa:https://www.youtube.com/watch?v=L-mo_wGD0JU)

De som kom till tals ute i landet och i några få fall bjudits in direkt till studion uttryckte sig någon gång devot men berättade ännu oftare osminkat om vardagens prövningar. En pensionatsvärdinna från staden Gukovo alldeles intill ukrainska gränsen (se videon här intill) undrade oroligt om det finns risk för militära angrepp från Ukraina.

I blandningen av djup uppriktighet och förvrängning av verkligheten gick det inte alltid att avgöra gränsen mellan när Putin gav uttryck för vad han faktiskt tänker och när svaret var en fasad mot en besvärlig fråga. Just här finns den stora risken Fortsätt läsa

Armenien förnekar sig inte

23 mars, 2015 /

Europa sjuder av olösta konflikter. I armenisk politik är både Rysslands färska annekteringar i Ukraina och folkmordet i Turkiet för hundra år sen högaktuella.

Nyligen döptes Armeniens bidrag i årets Eurovision Song Contest om från Förneka inte till Möt skuggan. Anledningen var att Turkiet och Azerbajdzjan hävdat att den ursprungliga titeln var en förtäckt kampanj för att fördrivningen av Turkiets armenier 1915 ska klassas som folkmord. Bland annat har sextetten som framför sången i en video poserat i kläder enligt tidigt 1900-talsmode. Politiska budskap är förbjudna i sångtexterna.

Gruppen Genealogy, som framför Armeniens bidrag, består av sex sångare med armeniska rötter från alla världsdelar. Här är videon som kritiserats av Turkiet och Azerbajdzjan.

Den ottomanska regeringen genomförde för hundra år sen massakrer och skickade stora skaror på en lång vandring mot Syrien under vilken många dog av hunger, törst och andra umbäranden. Enligt olika beräkningar dog mellan 800 000 och 1,5 miljoner armenier. Under fredsförhandlingarna efter första världskriget hölls under tre år några tiotal turkiska politiker och militärer som fångar på det engelskkontrollerade Malta i avvaktan Fortsätt läsa

Vad betyder avrättningen av Boris Nemtsov?

1 mars, 2015 /

I närvaro av beväpnade ryska soldater utlyste Krims landstingsfullmäktige den 27 februari förra året en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Minst 51 av de 61 ledamöterna skulle ha behövt vara på plats för att ha rätt att fatta beslut. Men några av de deputerade vars namn står i protokollet har berättat för medier att de inte var där. Antalet närvarande var uppenbart mindre.

Länge har försvarsutskottet i den ryska duman diskuterat att årsdagen borde firas på något sätt. I mitten av förra veckan bestämde president Putin att de som ska firas är de som egentligen genomförde annekteringen av Krim. Den 27 februari utlystes som en årlig återkommande högtidsdag för de väpnade styrkorna för specialoperationer.

Porträtt

Boris Nemtsov (foto Dhārmikatva. Källa: Wikipedia)

På kvällen just den dagen påminde Boris Nemtsov i en lång direktsänd intervju hos radiostationen Echo Moskvy om hur det egentligen hade gått till. Han berättade också om det som de stora statskontrollerade medierna förtigit, att reguljära ryska soldater stupat i Ukraina. Och han ställde Rysslands kostnader i kriget i relation till andra skriande behov i samhället, exempelvis inom den sociala sfären.

Sannolikheten att vi kommer att få reda på vem som mördade Boris Nemtsov är liten. Antalet ouppklarade mord och andra våldshandlingar mot människor som ifrågasatt militära aktiviteter i Tjetjenien och nu i Ukraina är stort. Just därför vet vi emellertid något om var de skyldiga finns. Om de som styr landet bekymrat sig hade de flera gånger bytt ut ansvariga på olika nivåer inom rättssystemet. Att så inte har skett innebär landets ledare på ett eller annat sätt är beroende av eller skyddar de skyldiga. Fortsätt läsa

Kan man döma någon för krigsbrott i Ukraina?

16 februari, 2015 /

Få, om ens någon, seriös bedömare har sagt att de tror att vapenvilan som utlysts i östra Ukraina sedan i går kommer att bestå. Ett skäl är att Ryssland har förnekat sin aktiva roll i kriget som snart pågått i ett år. Därför har den ryske Ukrainaambassadören Michail Zurabovs underskrift på dokumentet låg trovärdighet.

Ett annat är att många komponenter i överenskommelsen förefaller näst intill oförenliga. T.ex. ska den del av östra Ukraina som centralregeringen förlorat militär kontroll över få större självstyre och utse sina egna domare och poliser. Samtidigt ska Kiev betala ut pensioner där och får för den skull rätt att uppbära skatt. Men vilka möjligheter har då det ukrainska skatteverket att komma åt skattesmitare i östra Ukraina som är lika korrumperat som resten av landet?

Varje kompetenstvist av det här slaget kan användas som motiv för att vända torsdagens uppgörelse i Minsk ryggen. Fortsätt läsa

Putins krig markerar slutet för det ryska imperiet?

25 januari, 2015 /

De intensifierade striderna kring Donetsk och Donetskrepublikens raketattack i lördags mot civila i hamnstaden Mariupol bekräftar att Ryssland (som jag förutspådde i ett inlägg i april förra året) har bestämt sig för ett långdraget utnötningskrig.

Tänkbara orsaker till den senaste upptrappningen är att Vladimir Putin vill ge sin egen befolkning annat att tänka på än den bedrövliga ekonomiska situationen på hemmaplan och att flytta fram positionerna inför en eventuell ny (förmodligen övergående) uppgörelse om eldupphör. Kanske vill man också skynda på innan antalet observatörer från OSSE inom de närmaste veckorna ökar från 400 till 500.

Den 16 minuter långa videon ovan visar Mariupol strax efter raketattacken den 24 januari 2015. Varning för mycket obehagliga scener.

Förutom den ökade pressen på Ukraina måste omvärlden vara beredd på att den ökade spänningen kan leda till andra farliga incidenter. Nedskjutningen i juli förra året av ett malaysiskt plan med 298 personer ombord var ett sånt exempel. Det finns också en uppenbar risk för att OSSE:s obeväpnade observatörer kan hamna under beskjutning på samma sätt som civilbefolkningen i Mariupol.

Samtidigt som det internationella samhället under lång tid framöver kommer att försöka begränsa kriget till östra Ukraina måste det också hålla beredskap för att den geopolitiska kartan kan förändras snabbt den dag som Putin av en eller annan anledning lämnar makten. Fortsätt läsa

Val i Moldova utan vinnare

14 december, 2014 /

I onsdags stadfästes resultatet av Moldovas parlamentsval 30 november av landets konstitutionsdomstol. Den snabba och rutinmässiga behandlingen väcker snarare misstankar än visshet om att det verkligen var den sittande regeringen som vann valet.

I Moldova liksom i Ukraina har många politiska partier levt i symbios med tunga affärsintressen. Därför har de flesta val utmynnat i proteströstning. När styrande gett sig själva ekonomiska privilegier i stället för att uppfylla löften till väljarna har de röstats bort. Korruptionen har dock förblivit densamma.

Anslagstavla

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

2001 satte väljarna sitt hopp till kommunisterna men för fem år sen hade de förverkat sitt förtroende. I deras ställe fick en koalition av EU-orienterade partier chansen. Mycket snart framgick emellertid att den nya premiärministern Vlad Filat, vars förmögenhet uppskattats till ca 30 milj dollar, och hans parti PLDM hade en privat agenda. Det hade också landets ende oligark, Vlad Plahotniuc, värd 1,7 mrd dollar. Plahotniuc förmodas ha sponsrat kommunistpartiet under dess glanstid men framträdde nu öppet som gudfader Fortsätt läsa

Ännu ett turbulent skifte av presidenter i Abchazien

7 oktober, 2014 /

När Raul Hajimba ställde upp i Abchaziens (stort som Västmanland) presidentval 2004 ville hans gamle KGB-kollega Vladimir Putin ge honom ett handtag. Den ryske presidenten visade upp sig tillsammans med Hajimba på valaffischerna. Troligen var det en av anledningarna till att han förlorade.

För en dryg vecka sen kom Hajimba till slut i alla fall att installeras som president efter att ha fått 50,6 procent av rösterna. Den här gången hade han lärt sin läxa och aktat sig för öppen draghjälp från Ryssland.

Mansporträtt

Abchaziens förste president såg Raul Hajimba som sin kronprins men det tog tio år för honom att å posten (bildkälla: academic.ru)

Det abchaziska kungadömet förenades för tusen år sen med Georgien under dess storhetstid som varade i ett par hundra år. Därefter kom Abchazien att som hertigdöme vara underordnat andra stater i regionen fram till Rysslands annektering i mitten av 1800-talet. När bolsjevikerna gjorde om Ryssland till förbundsstaten Sovjetunionen lobbade Abchaziens ledare för att man skulle få bli en egen Sovjetrepublik. Det slutade i stället med autonomi inom ramen för den georgiska Sovjetrepubliken.

Frågan blev aktuell igen när Georgien utropade sig som suveränt mer än 1 1/2 år före Sovjets upplösning. I början av 1992, veckorna efter att Sovjet upphört att existera, övertogs makten i Georgien av ett militärråd vars politik abchazierna uppfattade som ett hot mot autonomin. Det slutade med att Georgiens militära Fortsätt läsa

Timeout i kriget om Ukraina

23 september, 2014 /

Ryssland och Ukraina har tagit timeout i slaget om Donetsk och Luhansk och slickar sina sår.

Annekteringen av Krim för sju månader sen blev enkel. Några tusen fallskärms- och jägarsoldater transporterades med flyg och båt från Ryssland till de baser som Ryssland arrenderade på Krim och där det redan fanns 11 000 man. Strax bortom den ryska gränsen hade ytterligare tiotusentals man ur ryska förband satts i beredskap som en maktdemonstration. När de grönklädda specialtrupperna utan nationsbeteckning dök upp vid alla strategiska byggnader var överraskningseffekten total och slaget redan förlorat för det illa underhållna ukrainska försvaret. En av dess officerare bragtes om livet vid en tumultartad utrymning av en förläggning.

Interiör från bil

Under de senaste tio åren har många buss- och bilförare i Kiev kört omkring med Regionpartiets blå flagga. Vid parlamentsvalet i oktober kommer dock partiet som ännu för två år sen fick flest röster inte att nå upp till ett enda mandat. (foto: Torgny Hinnemo)

Snart bekräftade president Putin det han tidigare förnekat, att det var ryska soldater som på ryskt initiativ kränkt Ukrainas gräns och erövrat en bit av dess territorium. Definitionsmässigt rörde det sig om ett krig från första dagen, om än med få blodsoffer så länge det utspelades på Krim.

När kriget utvidgades till östra Ukraina kunde Ryssland inte som på Krim ta stöd i redan befintliga baser. I stället sände man militära rådgivare och frivilliga som rekryterats i Ryssland, en del av dem med erfarenhet från 1990-talets inbördeskrig i Kaukasien. Utan deras stöd hade den lilla skaran militanta separatister i Ukraina knappast vågat agera på egen hand. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng