KategoriCentraleuropa

Många mörka moln över lyckliga Moldova

Bland den senaste veckans nyheter från Moldova är det en som sticker i ögonen. Enligt en FN-sponsrad vetenskaplig rapport har människorna där blivit lite lyckligare under det senaste året. Faktiskt tillhör landet den tredjedel som är lyckligast på jorden.

Uppgiften, som stått att läsa i lokala medier, verkar svår att tro på när den dyker upp bland alla andra rubriker. En berättar om en inhemsk rapport som visar att moldovierna ser alltmer pessimistiskt på tillvaron. 85 procent av befolkningen anser sig vara fattig och tre fjärdedelar att utvecklingen i landet går åt fel håll i det mesta.

Andra artiklar gör det lätt att förstå pessimismen. Den politiska makten kontrolleras – delvis genom manipulation – av oligarker liksom i grannlandet Ukraina. Eftersom de ukrainska oligarkerna spelade under täcket med Ryssland såg många ukrainare EU som en räddare. Moldovas oligarker söker däremot stöd från EU. Därför har nu opinionen svängt så att en majoritet av befolkningen stöder ett tullsamarbete med Ryssland i stället för EU.

Dessutom är premiärministerns CV under utredning. Det misstänks att hans betyg redan på gymnasienivå är en förfalskning. Till det kommer att man försöker klargöra vad som hänt med den miljard dollar som hastigt försvann ur landets tre största banker – naturligtvis kontrollerade av affärsmän med politiska kontakter – i slutet av förra året. Fortsätt läsa

Val i Moldova utan vinnare

I onsdags stadfästes resultatet av Moldovas parlamentsval 30 november av landets konstitutionsdomstol. Den snabba och rutinmässiga behandlingen väcker snarare misstankar än visshet om att det verkligen var den sittande regeringen som vann valet.

I Moldova liksom i Ukraina har många politiska partier levt i symbios med tunga affärsintressen. Därför har de flesta val utmynnat i proteströstning. När styrande gett sig själva ekonomiska privilegier i stället för att uppfylla löften till väljarna har de röstats bort. Korruptionen har dock förblivit densamma.

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

2001 satte väljarna sitt hopp till kommunisterna men för fem år sen hade de förverkat sitt förtroende. I deras ställe fick en koalition av EU-orienterade partier chansen. Mycket snart framgick emellertid att den nya premiärministern Vlad Filat, vars förmögenhet uppskattats till ca 30 milj dollar, och hans parti PLDM hade en privat agenda. Det hade också landets ende oligark, Vlad Plahotniuc, värd 1,7 mrd dollar. Plahotniuc förmodas ha sponsrat kommunistpartiet under dess glanstid men framträdde nu öppet som gudfader Fortsätt läsa

Putins hemliga utrikespolitik

Är det den ryska själen eller Putins ambitioner som ligger bakom Rysslands annektering av Krim och fortsatta militära intervention i östra Ukraina?

Putin har hävdat att Ryssland har rätt att sända in militär i grannstaterna för att skydda de rysktalande där. Långt innan Putin kom till makten har de här territorierna i olika sammanhang beskrivits som traditionell rysk jord oavsett under vilken period de kom att ingå i tsarernas Ryssland eller Sovjetunionen. Sovjetiska resehandböcker innehöll exempelvis ofta ett kort kapitel om historia som betonade att alla ryska erövringar i

Viborgs slott grundades 1293 av den svenske riksföreståndaren Torgils Knutsson. Det ligger i ett område som hade en i huvudsak finskspråkig befolkning fram till den sovjetiska annekteringen under andra världskriget. (foto: Torgny Hinnemo)

Viborgs slott grundades 1293 av den svenske riksföreståndaren Torgils Knutsson. Det ligger i ett område som hade en i huvudsak finskspråkig befolkning fram till den sovjetiska annekteringen under andra världskriget. (foto: Torgny Hinnemo)

Europa omfattade land som i grund och botten var mera ryskt än något annat. Så beskrevs också territoriet kring Viborg i vårt eget närområde trots att det under både svenskt, ryskt och finländskt styre dominerades av finsktalande ända tills de tvingades att fly undan de sovjetiska erövrarna 1944.

Dagens Ukraina har befolkats av många etniska grupper och har ingått i flera statsbildningar. Fortsätt läsa

Transnistriens roll i Ukrainakonflikten är underskattad

Anteckningarna från mina besök i Moldova i april 1992 och maj 2014 är märkligt lika. För 22 år sen stod jag tillsammans med Nadja Kevidir i byn Gura-Bykuluj på floden Dnestrs västra strand. Vi tittade på hålen i hennes hus efter tre pansarvärnsprojektiler som skjutits från den transnistriska sidan några timmar tidigare. Nyss hade jag några kilometer bort i Bender hukat i en skyttegrav för krypskyttarna som kontrollerade omnejden från höghusen. Dagen efteråt intervjuade jag Moldovas premiärminister Valeriu Muravschi. Så här citerade jag honom i Svenska Dagbladet:

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

– Vi vet att utbrytarna på östra Dnestrstranden har en idé om att samverka med de intilliggande regionerna i Ukraina och till och med Krim för att kunna diktera sina villkor för Ukraina.

Muravschi berättade att han tidigare under dagen träffat ledare från Transnistrien.

– Vi skrev under ett protokoll om eld upphör. Men så får vi på den centrala televisionen från Moskva höra att Moldova ställt ett nytt ultimatum. Fem minuter senare ringer Dnestrsidan oss och säger med hänvisning till detta nej till vår överenskommelse. Men det var inget nytt ultimatum vi skickat över per telefax. Det var just vårt gemensamma protokoll.

Den transnistriska omsvängningen sammanföll med att den ryske vicepresidenten kom på besök. När han ett par dar senare framträdde inför sitt eget parlament i Moskva Fortsätt läsa

Ska Moldova drabbas av samma öde som Ukraina?

Det lågintensiva krig som nu pågått i Ukraina i tre månader har väckt oro i både Europa och de forna Sovjetrepublikerna i Asien. Räddast av alla är nog moldovierna. Förutom att de bor grannar med Ukraina finns här alla förutsättningar för en utveckling som liknar den i östra Ukraina.

I taxin från flygplatsen in till Chişinău frågade jag häromveckan chauffören om han var rädd att samma ska hända i Moldova som i Ukraina. ”Självklart”, svarade han.

På söndagar förvandlas flera kvarter kring centralstationen i Chişinău till en marknad. Ett klädesplagg eller ett par skor kostar 3-25 kr. (foto: Torgny Hinnemo)

På söndagar förvandlas flera kvarter kring centralstationen i Chişinău till en marknad. Ett klädesplagg eller ett par skor kostar 3-25 kr. (foto: Torgny Hinnemo)

Två familjer i samma bostadshus kan ha helt olika uppfattningar om vad som händer i världen beroende på vilka TV-kanaler de tittar på. Men jag möter också syskon och gifta par som träter om Rysslands roll i Ukraina. Mer än var tredje invånare i Moldova tar avstånd från revolutionen på Majdan.

Det människor är rädda för är att infiltratörer liksom på Krim och i östra Ukraina ska dyka upp från ingenstans och utnyttja de spänningar som finns Fortsätt läsa

Kalla kriget har inte kallnat än

Många av oss har av sentimentala skäl bevarat något amatörfoto som ingen kan se vad det föreställer. Även om motivet är alltför avlägset för att kunna urskiljas påminner det om något som vi upplevde som viktigt. Länge hade jag en sån bild från torget framför järnvägsstationen i Helsingfors som jag tagit en mulen julidag 1975.

Mottagaren av modell R-399A användes av Sovjet för att fastställa frekvensen för utländska radiostationer som skulle störas. Nu har det ryska parlamentet godkänt ett system för att blockera information via Internet. (Bildkälla: http://www.radiojamming.info/)

Bara jag vet att någonstans bland de mörka överrockarna och limousinerna som skymtar långt från avspärrningen där jag stod fanns Sovjetledaren Leonid Brezjnev. När jag rest in från förorten med pendeln strax innan all tågtrafik stoppats av säkerhetsskäl hade jag sett finska soldater med automatvapen vid varenda järnvägsövergång längs spåret från den sovjetiska gränsen.

Brezjnev hade kommit till Helsingfors för att skriva på ett avtal tillsammans med bland andra presidenterna Gerald Ford från USA, Valéry Giscard d’Estaing från Frankrike och Josip Broz Tito från Jugoslavien, Storbritanniens premiärminister Harold Wilson, Västtysklands Helmut Schmidt och Östtysklands Erich Honecker och så naturligtvis vår egen Olof Palme.

Avtalet skulle bli början till slutet av det kalla kriget mellan öst och väst. Bland annat Fortsätt läsa

Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina

Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan också att beröras när Janukovitj i dag träffar sin ryske kollega Putin på Krim.

Vid nästan alla val under Ukrainas drygt 20 år som självständig stat har landets andre president Leonid Kutjma och hans skyddsling Janukovitj  lovat att ryskan ska få någon

Flottbasen i Sevastopol är anledningen till att många ryssar flyttade till Krim under Sovjetepoken (Foto: Torgny Hinnemo)

sorts officiell status. Men de har också haft anledning att gå försiktigt fram  eftersom många ukrainare tycker att det är rätt att favorisera ukrainskan som missgynnats under hundratals år av styre från Moskva.

Om det varit en hjärtefråga för nationalisterna i västra Ukraina att förstärka ukrainskan på bekostnad av ryskan så har Janukovitj och hans krets i stället haft som högsta prioritet att ta kontroll över de lukrativa industrikoncernerna i östra delen av Fortsätt läsa

Europa tar Ukraina med en klackspark

Timmen före avspark Ukraina-Sverige visade ukrainska kanal 5 bilder från Camp Sweden i sin EM-studio. Det förekom även bilder (bakifrån) av herrar som stod på linje och kissade på en gräsmatta. Programledaren frågade sina gäster om arrangörerna hade gjort tillräckligt för EM-publikens bekvämlighet. Eller är det kanske brist på toaletter vid stora fotbollsturneringar överallt i Europa?

Debattörerna var naturligtvis medvetna om att Ukraina fått mycket negativ publicitet i utlandet inför det nu pågående EM i fotboll. En av dem formulerade själv en sarkasm om demokrati i Ukraina. Men en annan som sett fotboll ute i Europa konstaterade att det finns toalettköer där också.

Den orangea madonnan – minnesmärke i staden Vinnytsa över den orangea revolutionen 2004 (foto: Torgny Hinnemo)

Via Facebook tackade en tittare för att inte alla ukrainska journalister helhjärtat stämmer in i de utländska mediernas svartmålning av landet.

Kanal 5 har i många år visat självständighet mot Leonid Kutjma som var president 1994-2005 och hans arvtagare Viktor Janukovitj. Den senare fick på grund av den orangea revolutionen 2004 vänta på att bli president ända till för två år sen. Säkert beror kanal 5:s frispråkighet mycket på att den störste delägaren är Petro Porosjenko, också kallad chokladkungen därför att han byggt upp sin förmögenhet bland annat inom konfektyrindustrin. Porosjenko har ofta samverkat med Janukovitjs politiska motståndare. Han var bland annat utrikesminister en kort tid 2009 medan Janukovitjs Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng