TaggSevastopol

Vårdslös historieskrivning hot mot Krimtatarer

Rysslandsdebatten handlade redan under Sovjettiden både om vårt eget försvar och om att vi själva måste anstränga oss att förstå grannlandets intressen. En komplikation var naturligtvis att en diktaturregim i många avseenden inte företräder medborgarnas vilja.

Många ryssar känner starka band till Krim efter att ha semestrat där under Sovjetåren. (foto: Torgny Hinnemo)

Många ryssar känner starka band till Krim efter att ha semestrat där under Sovjetåren. (foto: Torgny Hinnemo)

När den siste Sovjetledaren Michail Gorbatjov hävde censuren under slutet av 1980- och början av 1990-talet blev denna vilja – eller snarare en mångfald av viljor – synlig. En del av dem kom till uttryck i politiken hos de femton nya stater som ersatte Sovjetunionen från början av 1992. De unga staterna hade ofta olika uppfattningar om historien.

Till det som vi då mest självklart kunde bidra med var att reda ut och sprida kunskap om denna regions historia. Själva behövde vi kunskapen för att fatta rationella beslut. Men seriösa historiker i de forna Sovjetrepublikerna sökte också ofta stöd och uppmuntran från omvärlden för att höja sin prestige inför populistiska historieamatörer i sina egna länder. Under mina resor, särskilt i de asiatiska delarna av de nya staterna, har studenter ofta bett mig om tips om historieböcker om deras egna länder. De litar inte på sina egna läroböcker. Fortsätt läsa

Revolutionen i Ukraina och Rysslands svar

Efter tre månader av demonstrationer på Majdan har snikenhetens och vulgaritetens centrala roll i ukrainsk politik blottlagts inför hela världen. Janukovitjs residens, som värderas till närmare en miljard kronor, har visats upp för TV-tittarna. Tiotusentals dokument som i panik slängts i en damm i trädgården har fiskats upp för att torkas och analyseras. I staden Lutsk har den lokale chefen för den numera upplösta specialpolisen Berkut berättat att hans mannar fått en bonus om 3.500-10.000 kr plus löften om lägenheter för sina insatser mot demonstranterna.

Hamnvy

En av infarterna till den ryska flottbasen i Sevastopol (foto: Torgny Hinnemo)

Genom ett aktivt arbete av flera opinionsinstitut vet vi också att demonstranterna har ett massivt folkligt stöd som inget politiskt parti har kommit i närheten av. Från 20 december till 3 februari ökade enligt instituten KMIS och Demokratitjeskije Initsiativy andelen ukrainare som stödde radikala demonstrationsmetoder från 38 till 56 procent, ockupation av byggnader från 19 till 41 procent och upprättande av egna militära grupperingar från 21 till 50 procent. Ett annat institut, Sotsis, uppmätte i mitten av december att 74 procent av de tillfrågade förhöll sig negativa till att Berkut den 30 november använt våld mot demonstranterna och att bara 9 procent accepterade det.

Mot den bakgrunden kan det förefalla märkligt att Ryssland, som är angeläget om ekonomisk integration och annat nära samarbete med Ukraina, inte snabbt tog sin hand från den för de flesta ukrainare så förhatlige Janukovitj. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng