Taggrysk politik

Ryssland i Putins skugga

Ett sätt för Putin att göra sig relevant i in- och utrikespolitik är att få världen att att diskutera hur han kommer att fortsätta att behålla makten så att den glömmer att förbereda sig inför den dag han lämnar den. Men en långsiktig Rysslandspolitik måste trots allt vidga perspektivet till att inte bara handla om en enda person utan också de långsiktiga trender i landet som han spelar på.

Följande citat är hämtade ur anteckningar efter två olika samtal.  De ägde rum med tre års mellanrum, det senare för 14 år sedan:

”Ryssland är ett slags monarki. Landet förväntar sig att det ska komma signaler uppifrån som det ska reagera på”, sade mig en man som i dag sitter i Rysslands regering. När han kallade Putin ”kung” fnissade vi båda som barn.

Min andre samtalspartner hade en hög position i den mellanstatliga institution som samordnar Rysslands och dess allierades internationella valobservatörer. Han sa så här: ”Ni i väst förstår inte vår slaviska psykologi. Det går inte att styra de här länderna utan en tsar.” Det var han själv som valde att träda fram och inleda ett samtal efter att i en vallokal ha insett att jag upptäckt hur man manipulerade valsedlarna.

Fortsätt läsa

Tre diagram som förklarar Ryssland

I få länder skulle man komma på idén att jämt och ständigt fråga sina medborgare om de tycker att det är bra att deras stat är självständig. Antingen därför att ingen ifrågasätter saken eller därför att frågan skulle hota statens stabilitet.

I Ukraina har frågan ställts ofta i sociologiska undersökningar från 1992 och fram till i dag. Den har ställts av forskare som velat följa hur människors sätt att se på samhället successivt förändrats efter upplösningen av Sovjetunionen.

Svar på en enstaka enkätfråga används ibland amatörmässigt som tillhygge i en debatt. Ställer man ett svar vid sidan av svar på andra frågor blir bilden motsägelsefull. Det krävs eftertanke för att förstå vilka värderingar som kan ligga till grund för svar som till synes spretar åt olika håll.

Ett exempel är en stor intervjuundersökning som Fortsätt läsa

Varför är respekt för lagen ett brott i Ryssland?

I går dömdes en av de främsta försvararna av Rysslands lagar för sin gärning av en rysk domstol. Att verka för att lagen följs är en politisk handling, anser en distriktsdomstol i Moskva. Och att arbetet fått beröm i utlandet gör dem som försvarar Rysslands lagar till utländska agenter, fastslår domstolen. Därför döms de åtalade, organisationen Golos (“Röst”) och dess ordförande Lilija Sjebanova, att betala 300 000 rubler (70 000 kr) respektive 100 000 rubler i böter.

Golos blev den första ryska medborgarrättsorganisationen som fälldes enligt en lag som trädde i kraft den 20 november förra året. Enligt den är organisationer som sysslar med politik och får ekonomiskt stöd från utlandet skyldiga att registrera sig som “utländska agenter”. Att förstå hur en rysk domstol kommer fram till att definitionen passar på Golos är inte helt lätt.

Golos är en paraplyorganisation för sammanslutningar på olika orter i Ryssland som både driver kampanjer för hederliga val och verkar som valobservatörer och dokumenterar överträdelser av vallagarna. Enligt de statuter som man bland annat kan hitta på webbplatsen http://www.golos.org/ arbetar man inte kommersiellt och strikt politisk neutralitet är en grundprincip för arbetet.

Trots att Golos inte är knutet till något parti, aldrig har uppmanat någon att rösta på ett visst parti och inte har något politiskt program anser domstolen alltså att organisationen Fortsätt läsa

Vem älskar Putin?

Jag tror inte att Reinfeldt är statsminister därför att svenskarna älskar honom. Han dyrkas inte som Zlatan eller Hasse Alfredsson. En gång hade många svenskar ett favoritparti precis som man kan ha ett favoritlag i fotboll. Flera har det inte längre. Svenskarna har blivit pragmatiker och gör nya taktiska val från gång till gång.

De flesta ryssar slutade att rösta på Partiet när Sovjet upplöstes och de fick rösta som de ville (även om resultaten förvanskas ibland). De blev också pragmatiker. Nyligen publicerade det ansedda sociologiska institutet Levada Center en undersökning där ryssarna svarat på frågor om varför de röstade som de gjorde i presidentvalet den  4 mars. 47 procent sa att de hade resonerat pragmatiskt. Avgörande för dem var inte i första hand kandidaternas program, deras agitation eller vandel. Det handlade om ett större sammanhang där kandidaten bara var en del. Ett undantag var de som röstat på Ziuganov. 69 procent av dem som stöttat honom gjorde det därför att han representerade kommunistpartiet och dess program. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng