TaggPutins popularitet

Projektet Putin rullar vidare

Om ett par månader ställer Vladimir Putin upp i sitt fjärde presidentval.  Det sägs ofta att han är populär men stämmer det?

Betydligt färre ryssar än tidigare säger att de tänker gå till vallokalerna. I ett samhälle med hårt styrda medier är utgången given. Men trots allt är människor uttråkade över att inte ha något alternativ att rösta på.

Senast hölls val i Ryssland i september 2016. Då var knappt en fjärdedel av väljarna övertygade om att inget fusk skulle förekomma. Det innebar att tilltron till valprocessen hade ökat jämfört med tidigare val. Men fortfarande saknade en tredjedel av befolkningen förtroende för valmyndigheterna. Uppgifterna kommer från Rysslands mest ansedda opinionsinstitut, Levada Center.

Den gången röstade man fram ett parlament. Den 18 mars i år är det presidentval i Ryssland. Det är inte säkert att förväntningarna är lika låga den här gången. Fast vid samtliga tidigare presidentval har internationella valobservatörer konstaterat att de ryska funktionärerna inte följt sin egen regelbok, särskilt inte under rösträkningen. År 2000 gjorde man det inte i hälften av vallokalerna därför att man tyckte att reglerna var för krångliga. Slarvet ansågs dock inte påverka valresultatet. 2004 noterade observatörerna från organisationen för europeisk säkerhet OSSE både förfalskade röstlängder och att resultaten av rösträkningen hade manipulerats i ett antal lokaler. Både 2008 och 2012 hade röstsammanräkningen i 30 procent av de lokaler som besökts av observatörer genomförts på ett sätt så att det inte gått att kontrollera att allt gått rätt till. Fortsätt läsa

Vem älskar Putin?

Jag tror inte att Reinfeldt är statsminister därför att svenskarna älskar honom. Han dyrkas inte som Zlatan eller Hasse Alfredsson. En gång hade många svenskar ett favoritparti precis som man kan ha ett favoritlag i fotboll. Flera har det inte längre. Svenskarna har blivit pragmatiker och gör nya taktiska val från gång till gång.

De flesta ryssar slutade att rösta på Partiet när Sovjet upplöstes och de fick rösta som de ville (även om resultaten förvanskas ibland). De blev också pragmatiker. Nyligen publicerade det ansedda sociologiska institutet Levada Center en undersökning där ryssarna svarat på frågor om varför de röstade som de gjorde i presidentvalet den  4 mars. 47 procent sa att de hade resonerat pragmatiskt. Avgörande för dem var inte i första hand kandidaternas program, deras agitation eller vandel. Det handlade om ett större sammanhang där kandidaten bara var en del. Ett undantag var de som röstat på Ziuganov. 69 procent av dem som stöttat honom gjorde det därför att han representerade kommunistpartiet och dess program. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng