Etikett: Levada Center

Projektet Putin rullar vidare

Om ett par månader ställer Vladimir Putin upp i sitt fjärde presidentval.  Det sägs ofta att han är populär men stämmer det?

Betydligt färre ryssar än tidigare säger att de tänker gå till vallokalerna. I ett samhälle med hårt styrda medier är utgången given. Men trots allt är människor uttråkade över att inte ha något alternativ att rösta på.

Senast hölls val i Ryssland i september 2016. Då var knappt en fjärdedel av väljarna övertygade om att inget fusk skulle förekomma. Det innebar att tilltron till valprocessen hade ökat jämfört med tidigare val. Men fortfarande saknade en tredjedel av befolkningen förtroende för valmyndigheterna. Uppgifterna kommer från Rysslands mest ansedda opinionsinstitut, Levada Center.

Den gången röstade man fram ett parlament. Den 18 mars i år är det presidentval i Ryssland. Det är inte säkert att förväntningarna är lika låga den här gången. Fast vid samtliga tidigare presidentval har internationella valobservatörer konstaterat att de ryska funktionärerna inte följt sin egen regelbok, särskilt inte under rösträkningen. År 2000 gjorde man det inte i hälften av vallokalerna därför att man tyckte att reglerna var för krångliga. Slarvet ansågs dock inte påverka valresultatet. 2004 noterade observatörerna från organisationen för europeisk säkerhet OSSE både förfalskade röstlängder och att resultaten av rösträkningen hade manipulerats i ett antal lokaler. Både 2008 och 2012 hade röstsammanräkningen i 30 procent av de lokaler som besökts av observatörer genomförts på ett sätt så att det inte gått att kontrollera att allt gått rätt till. Fortsätt läsa

Tre diagram som förklarar Ryssland

I få länder skulle man komma på idén att jämt och ständigt fråga sina medborgare om de tycker att det är bra att deras stat är självständig. Antingen därför att ingen ifrågasätter saken eller därför att frågan skulle hota statens stabilitet.

I Ukraina har frågan ställts ofta i sociologiska undersökningar från 1992 och fram till i dag. Den har ställts av forskare som velat följa hur människors sätt att se på samhället successivt förändrats efter upplösningen av Sovjetunionen.

Svar på en enstaka enkätfråga används ibland amatörmässigt som tillhygge i en debatt. Ställer man ett svar vid sidan av svar på andra frågor blir bilden motsägelsefull. Det krävs eftertanke för att förstå vilka värderingar som kan ligga till grund för svar som till synes spretar åt olika håll.

Ett exempel är en stor intervjuundersökning som Fortsätt läsa

Tro på Ryssland?

Vi kan inte lita på Ryssland. Under de senaste månaderna har vi nåtts av ett flöde av nyheter om att människor där har hånats och trakasserats  av de högsta politiska institutionerna och även dömts för vad som hos oss betraktas som helt normala medborgerliga beteenden. Till dessa beteenden har hört att öppet diskutera hur man ska få samhället att följa sina lagar, exempelvis genom att inte befrämja korruption.

Det som händer nu i Ryssland innebär inte bara en kränkning av många ryska medborgares mänskliga rättigheter. Det påverkar också våra möjligheter att samarbeta med Ryssland på en rad områden, exempelvis inom ekonomi och handel.

Kostymklädd man vid mikrofon

Vid gränsen till det autonoma Gagauzien står regionens flagga sida vid sida med den moldoviska (foto: Torgny Hinnemo)

Ett av de namn som nyligen figurerat i nyhetsfloden är Sergej Gurjev. Som bland annat rektor för New Economic School i Moskva har han varit en person som ansvariga för Rysslands ekonomiska politik, inklusive premiärminister Medvedev har lyssnat på. Men hans integritet har retat kretsen kring Putin så att han inför de hot som nu många utsätts för har valt att lämna landet.

Redan efter Putins första period som president 2000-2004 gjorde han en klarsynt prognos om vad som komma skulle. I korthet såg den ut så här: Att det gått bra för Ryssland i början av 2000-talet berodde inte bara på att man haft tur med oljepriset. Putin hade Fortsätt läsa

Vem älskar Putin?

Jag tror inte att Reinfeldt är statsminister därför att svenskarna älskar honom. Han dyrkas inte som Zlatan eller Hasse Alfredsson. En gång hade många svenskar ett favoritparti precis som man kan ha ett favoritlag i fotboll. Flera har det inte längre. Svenskarna har blivit pragmatiker och gör nya taktiska val från gång till gång.

De flesta ryssar slutade att rösta på Partiet när Sovjet upplöstes och de fick rösta som de ville (även om resultaten förvanskas ibland). De blev också pragmatiker. Nyligen publicerade det ansedda sociologiska institutet Levada Center en undersökning där ryssarna svarat på frågor om varför de röstade som de gjorde i presidentvalet den  4 mars. 47 procent sa att de hade resonerat pragmatiskt. Avgörande för dem var inte i första hand kandidaternas program, deras agitation eller vandel. Det handlade om ett större sammanhang där kandidaten bara var en del. Ett undantag var de som röstat på Ziuganov. 69 procent av dem som stöttat honom gjorde det därför att han representerade kommunistpartiet och dess program. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng