Taggkolonialism

Hundra år efter 1917 – dags att vända blad

Vår bild av Ryssland består till en del av begrepp som upprepas så ofta att vi sällan funderar över dem. När det nu börjar bli alltmer självklart att se Sovjetepoken som en del av Rysslands vidare historia kan det vara dags att definiera dem på nytt. Här och i några kommande inlägg kommer jag att diskutera kring ett antal sådana myter.

 

Att Ryssland är annorlunda är en klyscha av gammalt datum. Den har använts kärleksfullt i betydelsen att landet bär på en kultur med många bottnar som är värda att utforska. Men den har också blivit ett mantra för isolationister. För ultrakonservativa ryssar är det ett sätt att slippa tänka på omvärlden. I Västeuropa duger det som motivering för att reducera vår stora granne till en post i försvarsbudgeten.

En klassisk ordvits lyder ”Vad är det för skillnad på en elefant? – Den kan varken cykla.” Lika absurt är att ställa frågan ”Hur är Ryssland?” och nöja sig med ett avhugget ”Det är annorlunda” till svar. Det väcker ju omedelbart följdfrågor som jämfört med vem, på vilket sätt och varför är Ryssland annorlunda? Fortsätt läsa

Tjetjenien kastar sin skugga också över Ukrainakriget

Något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte, däremot möjligen en nedtrappning av de direkta ryska militära insatserna. Av en färsk rapport från FN framgår att målinriktade militära operationer ersatts med vettvilliga beskjutningar som skördat ett ökat antal civila offer. Efter en intern maktkamp i Donetsk har Denis Pusjilin återtagit posten som ledare för separatistregimen som han ledde också för ett år sen. Vid ett fyllnadsval till Ukrainas parlament 2013 erhöll Pusjilin 0,08 procent av rösterna. Med så svag förankring på hemmaplan behöver han vara lyhörd för Moskva för att kunna hålla sig kvar vid makten.

Ukrainakrisen gör skäl för namnet såtillvida att den inleddes i Ukraina som också drabbats hårdast. Mer än 8 000 människor har dött, en dryg miljon blivit internflyktingar och lika många har med olika status sökt sig till Ryssland eller länder i väst.

Diagram: Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Sedan länge ses krisen också som ett hot i vårt närområde. Det är fullt naturligt att vår oro får oss att se i första hand det som utspelas här och i nutid. Men för att förstå konflikten måste vi vidga perspektivet i både tid och rum. Ukraina är viktigt för Ryssland men ska man peka ut en enda konflikt som mer än någon annan format rysk in- och utrikespolitik så är det Tjetjenien och Dagestan. Fortsätt läsa

Lönnkriget i Ukraina går in i fas 2

Putins lönnkrig i Ukraina är långtifrån över. Striderna hur nu blossat upp efter ett halvhjärtat eld upphör. Och på tisdagen höll presidenten ett tal där han bland annat rättfärdigade annekteringen av Krim. Men efter fyra månader är den första etappen avslutad och kan summeras.

Halvön Krim har annekterats. Enligt FN:s bedömningar har omkring 450 människor dödats i de östligaste länen och mer än 54 000 blivit internflyktingar i Ukraina. Enligt en sammanställning från BBC har ytterligare 800 rebeller stupat. Av de 110 000 ukrainare som enligt ryska uppgifter samtidigt sökt sig till Ryssland har knappt 10 000 sökt flyktingstatus. Av cirka 400 rapporterade kidnappningar hade FN i mitten av juni kunnat verifiera 222 inklusive fyra personer som dödats, 137 som frigivits och 81 som fortfarande befann sig i fångenskap.

Porträtt av Vladimir Putin

I sitt tal 1 juli hävdade Putin att oron i Ukraina skapats av ukrainarna själva och att den underblåsts av väst. (Bildkälla Rossija24)

Att kriget nu går in i ett nytt skede markeras av att den lag, som gav Putin rätt att sätta in ryska trupper i Ukraina, återkallades i slutet av juni. Putin tog initiativ till lagen den 1 mars, en vecka efter att Ryssland skickat specialstyrkor till Krim och två dagar innan de öppet tog kontroll över en rad strategiska byggnader där. Lagen kom alltså till i efterhand och har enbart haft en psykologisk funktion. Den har under den första etappen utgjort ett hot om att Ryssland skulle sätta in de 40 000 man som hållits i beredskap utmed den ukrainska gränsen. Därmed skulle Ukraina skrämmas från att försvara sig mot de betydligt mindre styrkor som Ryssland sänt in eller understödde i Ukraina.

Tillräckligt många av dem som strider för att Donetsk och Luhansk ska bli en del av Ryssland har identifierats och Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng