Taggukrainsk identitet

Ukrainas öst och väst

För ett år sen skrev jag här om några myter om Ryssland. Gemensamt för dem var att de varit i svang så länge att de börjat uppfattas som allmänna sanningar. Med de schabloner om Ukraina som förekommer i dagens debatt är det annorlunda. De är yngre än den 27-åriga ukrainska staten och de har sina rötter i Ryssland.

Detta är det första av två inlägg om schabloner i bilden av Ukraina.

Låt oss börja med att titta på hur stort (eller snarare litet) genomslaget för nyheter om Ukraina varit i Sverige under de senaste 15 åren. Kurvorna i diagrammet nedan visar hur ofta de fem landsnamnen Ryssland, Ukraina, Tyskland, Syrien och Egypten förekommit i Googles nyhetsvisningar under de senaste femton åren.

Egypten är ett land i Europas närhet som ofta förekom i vår nyhetsrapportering under 1900-talet. Bidragande orsaker var den känsliga relationen till Israel, rollen som oljeproducent och kontrollen över Suezkanalen. Förspelet till Berlinmurens fall 1989 och följderna för Östeuropa kom att dominera våra medier under ett par årtionden. Med den så kallade arabiska våren hamnade Egypten under 2000-talet åter i rampljuset. Ukraina trängde genom nyhetsbruset bara vid några få tillfällen, som när Ruslana Lyzjytjko vann Eurovision Song Contest 2004 eller under den orangea revolutionen samma år.

Relationen mellan sökningar på fem landsnamn bland Google Nyheter i Sverige 2004 – jan 2019. Det ökande antalet kriser i vårt närområde har som framgår av diagrammet resulterat i att ett enskilt land sällan dominerat nyhetsflödet under de senaste åren. (Diagram: Torgny Hinnemo/Datakälla: Google)
Fortsätt läsa

Finns Ukraina på riktigt?

Ukraina är en instabil stat. Det har även de som inte tidigare känt till landet lärt sig av det senaste halvårets händelser.

President Janukovitj saknade förankring i både verkligheten och bland sina medborgare. De har inte heller så mycket till övers för många andra i den affärselit som blivit politiker för att gynna sig själva. Och även om politikerna har det sämsta anseendet (enligt en opinionsundersökning från Razumkov Centre anser 44 procent av ukrainarna att politiker är genomkorrupta och ytterligare 40 procent att korruptionen bland dem är omfattande) så följer inte långt efter tjänstemän i statsförvaltningen (42 resp 40 procent), domare (40 resp 38 procent) och poliser (37 resp 42 procent).

Tidningsurklipp

Fler dödas varje månad i konflikter i Ryssland än i Ukraina.

Utan ledare och institutioner med auktoritet har ukrainarna försökt lösa sina vardagsproblem lokalt. Som jag skrev i ett tidigare inlägg identifierar de sig oftare med sin region eller hemort än som en del av nationen. Den late betraktaren accepterar då lätt den av ryska nationalister omhuldade tesen att ukrainare egentligen är ett slags ryssar fastän de inte förstår det – och därför bör styras från Moskva. I Ryssland har Putins popularitet, som länge dalat, nu gått i topp eftersom hans maktspråk fått människor där att tro att det ryska samhället är starkare än det ukrainska.

Mot det kan dock ställas följande: I ryska Dagestan och Tjetjenien har under april betydligt fler människor skjutits ihjäl av ryska styrkor än det totala antalet offer för konflikten i östra Ukraina. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng