TaggMoldavien

Männen som plundrade Europas fattigaste stat

Varför är det så tyst om landet Moldova?

OK, det är mindre än Jämtland och har lägst BNP per capita i Europa. Men det ligger närmare Sverige än Milano. Och just därför att det är så litet går det inte att på samma sätt som i större stater dölja hur maffia och stormakter intrigerar om politiskt inflytande.

Just nu gömmer sig av allt att döma två nyckelpersoner som försatt landet i en sörja i USA respektive Ryssland.

Ingen har med säkerhet lyckats fastställa hur stor förmögenhet Moldovas mäktigaste man Vlad Plahotniuc förfogat över. I dag tros han sitta i förhör om den saken någonstans i USA. (Bildkälla Wikipedia där inget annat anges.)

Den ene är den i dag 53-årige affärsmannen Vladimir Plahotniuc som 2010 tog över ett av regeringspartierna. När makten fördelades inom koalitionen fick Plahotniucs parti kontrollen över rättssystemet. Med hjälp av detta har han sedan satt det politiska systemet ur spel och tillsammans med sitt hov plundrat sina politiska medtävlare och staten. Trots att Plahotniuc drivit igenom en kritiserad förändring av valsystemet lyckades han dock inte skrapa ihop en majoritetsregering efter parlamentsvalet i februari.

Efter en utdragen kris tillträdde i stället i juni en osannolik koalition av president Igor Dodons Putinvänliga Socialistiska parti (PSRM) och EU-vänliga liberaler. Den 14 juni lämnade Plahotniuc landet några timmar efter att USA:s ambassadör besökt hans partis högkvarter. Han steg på ett privatplan på en del av Chișinăus internationella flygplats där trafiken på hans order sedan många år inte fick kontrolleras av tull och gränspolis. Härifrån lyfte också i riktning mot Turkiet men med okänd slutdestination en av hans handgångna män, Ilan Shor som var nyckelfigur i ett omfattande bankbedrägeri för fem år sedan. Några dagar senare begick Plahotniucs svåger och affärskompanjon Iurii Luncașu självmord. Plahotniuc själv förmodas befinna sig i USA. Den nya liberala premiärministern Maia Sandu hoppas att USA ska lämna ut honom när man är färdig med sina egna utfrågningar.

Fortsätt läsa

Val i Moldova utan vinnare

I onsdags stadfästes resultatet av Moldovas parlamentsval 30 november av landets konstitutionsdomstol. Den snabba och rutinmässiga behandlingen väcker snarare misstankar än visshet om att det verkligen var den sittande regeringen som vann valet.

I Moldova liksom i Ukraina har många politiska partier levt i symbios med tunga affärsintressen. Därför har de flesta val utmynnat i proteströstning. När styrande gett sig själva ekonomiska privilegier i stället för att uppfylla löften till väljarna har de röstats bort. Korruptionen har dock förblivit densamma.

Anslagstavla

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

2001 satte väljarna sitt hopp till kommunisterna men för fem år sen hade de förverkat sitt förtroende. I deras ställe fick en koalition av EU-orienterade partier chansen. Mycket snart framgick emellertid att den nya premiärministern Vlad Filat, vars förmögenhet uppskattats till ca 30 milj dollar, och hans parti PLDM hade en privat agenda. Det hade också landets ende oligark, Vlad Plahotniuc, värd 1,7 mrd dollar. Plahotniuc förmodas ha sponsrat kommunistpartiet under dess glanstid men framträdde nu öppet som gudfader Fortsätt läsa

Transnistriens roll i Ukrainakonflikten är underskattad

Anteckningarna från mina besök i Moldova i april 1992 och maj 2014 är märkligt lika. För 22 år sen stod jag tillsammans med Nadja Kevidir i byn Gura-Bykuluj på floden Dnestrs västra strand. Vi tittade på hålen i hennes hus efter tre pansarvärnsprojektiler som skjutits från den transnistriska sidan några timmar tidigare. Nyss hade jag några kilometer bort i Bender hukat i en skyttegrav för krypskyttarna som kontrollerade omnejden från höghusen. Dagen efteråt intervjuade jag Moldovas premiärminister Valeriu Muravschi. Så här citerade jag honom i Svenska Dagbladet:

Munk framför klockspel

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

– Vi vet att utbrytarna på östra Dnestrstranden har en idé om att samverka med de intilliggande regionerna i Ukraina och till och med Krim för att kunna diktera sina villkor för Ukraina.

Muravschi berättade att han tidigare under dagen träffat ledare från Transnistrien.

– Vi skrev under ett protokoll om eld upphör. Men så får vi på den centrala televisionen från Moskva höra att Moldova ställt ett nytt ultimatum. Fem minuter senare ringer Dnestrsidan oss och säger med hänvisning till detta nej till vår överenskommelse. Men det var inget nytt ultimatum vi skickat över per telefax. Det var just vårt gemensamma protokoll.

Den transnistriska omsvängningen sammanföll med att den ryske vicepresidenten kom på besök. När han ett par dar senare framträdde inför sitt eget parlament i Moskva Fortsätt läsa

Kalabalik nära Bender

Ett spöke ur den ryska historien har sedan i mars varit ett ärende för säkerhetstjänst, kriminalpolis och åklagare i Moldova: Kosacker!

Det började med att några män i södra delen av landet bad att få registrera sin kosackförening hos justitieministeriet. I Moldova liksom i många andra forna Sovjetrepubliker brukar nämligen föreningar av alla slag upptas i statens rullor. Faktiskt hade två kosackföreningar redan tidigare registrerats av lokala myndigheter på annat håll.

Kostymklädd man med foton i händerna

Vasilij Nejkovtjen med bilder på kosacken Daniil Nejkovtjen och hans kollegor (foto: Torgny Hinnemo)

Att det blev kalabalik när en tredje förening ville registrera sig berodde förmodligen delvis på att den finns just i Gagauzien. Gagauzerna är ett turkisktalande folk som liksom rumäner och ryssar av tradition varit ortodoxt kristna. Som ursprungsfolk har gagauzerna, delvis efter internationella påtryckningar, fått en viss autonomi inom den moldoviska staten. Men det väckte också uppmärksamhet att atamanen  (kosackhövdingen) av Simbirsk  i sällskap med sin biskop kom på besök från Ryssland. (Simbirsk var namnet på en rysk stad ännu när Sovjetunionens förste ledare Vladimir Lenin föddes där. Efter hans död döptes den om till Uljanovsk eftersom Lenins riktiga efternamn var Uljanov). Den ryske atamanen och biskopen invigde den gagauziske lokalpolitikern Ivan Mardar som ataman för de gagauziska kosackerna  och utnämnde honom dessutom till rysk kosackgeneral.

– Äsch, säger de gagauziska kosackernas talesman Vasilij Nejkovtjen, som är bulgar och inte gagauz, när vi har slagit oss ner på ett kafé i Gagauziens lilla huvudstad Komrat. Den ligger åtta mil sydväst om Bender där Karl XII umgicks med kosacken Mazepa. Fortsätt läsa

Västlig kurs för Moldovas nygamla styre?

I torsdags fick Moldova en ny regering. De tre koalitionspartier som fick den förra att kollapsa för tre månader sen  genom att lägga krokben för varandra har nu bildat en ny allians som de säger ska rädda landet.

Landet behöver definitivt räddas men kanske var det snarare rädsla för att möta väljarna som fick de tre partierna att upprätta en ny fasad av enighet. Opinionsmätningar visade att väljarna var hjärtligt trötta på partiernas kiv som handlade om politikernas egna affärsintressen. Tre fjärdedelar av invånarna är övertygade om att det brukar fuskas vid valen. Det fanns en risk att många inte skulle bry sig om att rösta om det blev nyval. Det förmodades gynna kommunisterna i oppositionen som med sina kanske 30.000 aktivister trots allt kan förväntas få sina sympatisörer att gå till valurnorna.

Man som skjuter cykel gframför sig som plog

Ivan har byggt om en gammal cykel till ett redskap för skyffeljärn (foto: Torgny Hinnemo)

Det 13 våningar höga prestigehotellet National vid huvudgatan i Chişinău står tomt och förfallet sedan många år. Alldeles bakom reser sig betongskalen av två nya höghus där arbetet stannade av för flera år sen. Bland växtligheten mellan de öde huskropparna får stadens lekfulla vildhundar vara i fred. I skuggan av dem fungerar på en bakgata trots allt ett fyrstjärnigt hotell i sex våningar.

Vid samma huvudgata, ett kvarter närmare centrum, har trapporna ner till en gångtunnel Fortsätt läsa

300 år sedan Kalabaliken i Bender

Karl XII släpptes aldrig in i fästningen i Bender. Den 1 februari är det precis 300 år sen den berömda kalabaliken då turkarna efter 3 1/2 år tröttnat på att ha honom tältande strax intill.

Fortfarande är fortet befäst av en spillra av den forna sovjetiska 14:e armén men jag släpps in ändå. Territoriet är stort och det är inte lätt att gissa vilken port i den yttersta muren som leder vart.

Fästning - exteriör

Den turkiska 1500-talsfästningen i Bender (foto: Torgny Hinnemo)

När vi knackar på öppnar en soldat och ser förbryllat på oss innan han snabbt drar igen plåtdörren. Efter en stund kommer en officer ut. Vi undrar hur vi ska köra för att hitta den guide som vi avtalat möte med. Han förklarar hur vi ska ta oss till en port i andra änden av befästningen och tillägger sen sarkastiskt: “Här slipper ni inte in, i synnerhet inte med såna skyltar”. Han nickar mot bilen med registreringsplåtar från Moldovas huvudstad Chişinău. Fästningen ligger i regionen Transnistrien som bröt sig loss från Moldova för 20 år sen och de ryska soldaterna finns kvar sen dess. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng