TaggJulia Timosjenko

Den ukrainska knuten

Med övriga centraleuropeiska stater delar Ukraina ödet att i århundraden ha  klämts mellan konkurrerande stormakter i öster och väster. När det råder avspänning kan de mellanliggande staterna fungera som brobyggare både kulturellt och ekonomiskt. När konkurrensen skärps tvingas Centraleuropa till val som inte ligger i dess intresse.

Bakom den pågående dramatiken på Kievs gator ligger förvisso en tävlan mellan Ryssland och EU som inte enbart handlar om hur Ukraina bäst kan interagera med andra marknader i Europa. Men ett grundläggande problem är ändå det ukrainska samhällets oförmåga att fatta beslut om strategier för sin ekonomiska utveckling.

Tabell över presidentkandidater 2010

Se kommentar till tabellen längre ner i texten

Låt oss ta det från början. När Sovjetledningen under Michail Gorbatjov för drygt 20 år sen förlorade makten gick det inte till som vid de flesta dramatiska maktskiften. Det var inte en samlad motståndsrörelse som tvingade Gorbatjov att Fortsätt läsa

Månghundraårig språkstrid åter valfråga i Ukraina

Ryska språket är inte den politiska fråga som president Viktor Janukovitj prioriterar högst. Men många av hans väljare gör det. Därför är det inte förvånande att hans parti inför höstens val nu genomfört en kupp som följts av protestdemonstrationer på olika håll. Säkert kommer frågan också att beröras när Janukovitj i dag träffar sin ryske kollega Putin på Krim.

Vid nästan alla val under Ukrainas drygt 20 år som självständig stat har landets andre president Leonid Kutjma och hans skyddsling Janukovitj  lovat att ryskan ska få någon

Monument i hamnbassäng

Flottbasen i Sevastopol är anledningen till att många ryssar flyttade till Krim under Sovjetepoken (Foto: Torgny Hinnemo)

sorts officiell status. Men de har också haft anledning att gå försiktigt fram  eftersom många ukrainare tycker att det är rätt att favorisera ukrainskan som missgynnats under hundratals år av styre från Moskva.

Om det varit en hjärtefråga för nationalisterna i västra Ukraina att förstärka ukrainskan på bekostnad av ryskan så har Janukovitj och hans krets i stället haft som högsta prioritet att ta kontroll över de lukrativa industrikoncernerna i östra delen av Fortsätt läsa

Europa tar Ukraina med en klackspark

Timmen före avspark Ukraina-Sverige visade ukrainska kanal 5 bilder från Camp Sweden i sin EM-studio. Det förekom även bilder (bakifrån) av herrar som stod på linje och kissade på en gräsmatta. Programledaren frågade sina gäster om arrangörerna hade gjort tillräckligt för EM-publikens bekvämlighet. Eller är det kanske brist på toaletter vid stora fotbollsturneringar överallt i Europa?

Debattörerna var naturligtvis medvetna om att Ukraina fått mycket negativ publicitet i utlandet inför det nu pågående EM i fotboll. En av dem formulerade själv en sarkasm om demokrati i Ukraina. Men en annan som sett fotboll ute i Europa konstaterade att det finns toalettköer där också.

Kvinnofigur på piedestal

Den orangea madonnan – minnesmärke i staden Vinnytsa över den orangea revolutionen 2004 (foto: Torgny Hinnemo)

Via Facebook tackade en tittare för att inte alla ukrainska journalister helhjärtat stämmer in i de utländska mediernas svartmålning av landet.

Kanal 5 har i många år visat självständighet mot Leonid Kutjma som var president 1994-2005 och hans arvtagare Viktor Janukovitj. Den senare fick på grund av den orangea revolutionen 2004 vänta på att bli president ända till för två år sen. Säkert beror kanal 5:s frispråkighet mycket på att den störste delägaren är Petro Porosjenko, också kallad chokladkungen därför att han byggt upp sin förmögenhet bland annat inom konfektyrindustrin. Porosjenko har ofta samverkat med Janukovitjs politiska motståndare. Han var bland annat utrikesminister en kort tid 2009 medan Janukovitjs Fortsätt läsa

Vem älskar Putin?

Jag tror inte att Reinfeldt är statsminister därför att svenskarna älskar honom. Han dyrkas inte som Zlatan eller Hasse Alfredsson. En gång hade många svenskar ett favoritparti precis som man kan ha ett favoritlag i fotboll. Flera har det inte längre. Svenskarna har blivit pragmatiker och gör nya taktiska val från gång till gång.

De flesta ryssar slutade att rösta på Partiet när Sovjet upplöstes och de fick rösta som de ville (även om resultaten förvanskas ibland). De blev också pragmatiker. Nyligen publicerade det ansedda sociologiska institutet Levada Center en undersökning där ryssarna svarat på frågor om varför de röstade som de gjorde i presidentvalet den  4 mars. 47 procent sa att de hade resonerat pragmatiskt. Avgörande för dem var inte i första hand kandidaternas program, deras agitation eller vandel. Det handlade om ett större sammanhang där kandidaten bara var en del. Ett undantag var de som röstat på Ziuganov. 69 procent av dem som stöttat honom gjorde det därför att han representerade kommunistpartiet och dess program. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng