Etikett: islam

Dystert bokslut efter den uzbekiske ledarens död

Ett kvartssekel efter Sovjets upplösning har de flesta av de forna delrepublikerna kunnat visa upp ett politiskt bokslut. Varje skifte av statschef har gett oss en inblick i var den reella makten döljer sig bakom de nya formella strukturerna. Nu har det blivit Uzbekistans tur sedan Islam Karimov, den siste ledaren av republikens kommunistparti och därefter den självständiga statens förste president, dödförklarats den 2 september efter att några dagar tidigare ha drabbats av en stroke. Han blev 78 år gammal.

Islam Karimov begravdes i sin hemstad Samarkand. Det finns också en historisk dimension i att han vilar i en moské i utkanten av Samarkands äldsta stadsdel. Därifrån syns Timur Lenks gravmonument (den blå kupolen th vid horisonten). Karimov hyllade Timur Lenk som grundare av den uzbekiska nationen. (foto: Torgny Hinnemo)

Islam Karimov begravdes i sin hemstad Samarkand. Det finns också en historisk dimension i att han vilar i en moské i utkanten av Samarkands äldsta stadsdel. Därifrån syns Timur Lenks gravmonument (den blå kupolen th vid horisonten). Karimov hyllade Timur Lenk som en uzbekisk landsfader. (foto: Torgny Hinnemo)

Världen får nog vänta minst ett par veckor men kanske längre innan det står klart hur det politiska arvet kommer att fördelas och förvaltas. Efter diktatorn Josef Stalins död 1953 hade det styrande kommunistpartiet ett kollektivt ledarskap. En skicklig generalsekreterare kunde dock balansera och spela ut olika viljor mot varandra för att driva igenom sin egen. Efter kuppförsöket i augusti 1991 mot Sovjets siste president Michail Gorbatjov förbjöds kommunistpartiet i många delstater. Karimov valde däremot att byta namn till Uzbekistans folkdemokratiska parti med ett helt nytt partiprogram med populistiska inslag. På så vis förblev maktapparaten intakt även om han därefter gjort ett antal viktiga personförändringar. Fortsätt läsa

Pappret som gjorde slut på kriget i Tadzjikistan är inget värt

Kommer ledaren för Centralasiens enda tillåtna muslimska parti att fängslas på lördag? Det skulle i så fall innebära att Tadzjikistans president Emomali Rahmon öppet demonstrerar att han nu totalt nonchalerar det fredsavtal som han skrev under i Moskva för 18 år sen i närvaro av Rysslands president Jeltsin.

Avtalet satte punkt för det blodigaste inbördeskriget efter Sovjets upplösning näst Tjetjenien. Minst 50.000 människor, möjligen dubbelt så många, hade förlorat sina liv. Dagen för undertecknandet, den 27 juni, har sedan dess högtidlighållits som en allmän helgdag, Den nationella enighetens dag.Länk till Kabiriintevju

Foto Rysslands president Jeltsin med tadzjikiska ledare

Rysslands president Boris Jeltsin flankeras av ledarna som skrev under fredsavtalet: tv oppositionens Abdulloh Nuri och Turajonzoda, th Tadzjikistans president Emomali Rahmon. (bildkälla: onislam.net)

Fredsavtalet ingav hopp om att Tadzjikistan skulle lyckas slå in på en väg mot politisk pluralism medan parterna i en rad andra konflikter i det forna Sovjet hade fastnat i klinch. En viktig del av uppgörelsen bestod i att en tredjedel av posterna i regeringen och administrationen skulle överlåtas till oppositionen.

Personer som närvarat under den utdragna förhandlingsprocessen berättade för mig att mötena ofta inleddes Fortsätt läsa

Nu vet vi var Centralasiens muslimer står

Islam i Centralasien och Azerbajdzjan är inte som i andra muslimska länder. Den som trott något annat rekommenderas att ta del av en färsk intervjuundersökning från USA-baserade PEW Research Center om värderingar och åsikter bland muslimer i 39 länder där islam av tradition har en stark ställning.

Exempelvis vill betydligt färre muslimer i forna Sovjetunionen ha sharia som officiell lag än i Afghanistan, Pakistan, Irak, Palestina, Egypten, Tunisien, Marocko, Niger, Nigeria, Thailand, Malaysia och många andra länder.

Källa: The PEW Forum

Källa: The PEW Forum

I det forna Sovjet är stödet för sharia starkast i Kirgizistan där en tredjedel av muslimerna vill se den integrerad med den officiella lagstiftningen. Förmodligen är stödet lika stort i Uzbekistan (många av Kirgizistans muslimer är etniska uzbeker) där dock intervjuarna inte tillåtits ställa en rad politiskt känsliga frågor. I Tadzjikistan uttalar sig 27 procent av de troende för sharia, i Kazakstan 10 och i Azerbajdzjan 8 procent. I Ryssland vill hela 42 procent av de tillfrågade muslimerna att sharia blir officiell lag. (Gissningsvis är stödet för sharia ojämnt fördelat i Ryssland med det starkaste stödet i Kaukasien men svagare i exempelvis Tatarstan.) Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng