Taggislam i Ryssland

Rysslands historia i skuggan av 1917

Hade Sovjetunionen en tydlig början och ett slut?

Om vi svarar ja eller nej på frågan öppnar det två olika perspektiv. Båda behövs om vi ska kunna förstå såväl historien som det som händer i dag i Ryssland och dess grannstater.

Överst en originalbild från 1919 när tvåårsdagen av oktoberevolutionen firades på Röda torget i Moskva.
Nederst en retuscherad version av samma bild efter Stalins utrensningar.

Vi kan betrakta det som hände i Petrograd för precis hundra år sen som en början, det vill säga ett distinkt skifte till ett nytt system. 1917 övertogs den politiska makten i Ryssland av människor som inte tillhört det gamla etablissemanget och som företrädde en ideologi med rötter bland tysk-brittiska filosofer. För att frigöra sig från tidigare föreställningar om samhället bytte de namn på mycket: Ryssland blev Sovjetunionen, städer och gator som varit uppkallade efter tsarer och deras närstående och allierade fick i stället namn efter nya politiska förebilder, regeringsmedlemmar kallades för folkkommissarier och poliser för milismän.

Mot den bakgrunden vårdade sovjetmakten myterna från 1917 med vad som inom sociologin kallas intrycksstyrning där bilden av landsfadern Lenin kom att spela en nyckelroll. Genom sin förmåga att formulera en ideologi och att göra taktiska bedömningar under det turbulenta revolutionsåret vann han en auktoritet bland Fortsätt läsa

Tjetjenien kastar sin skugga också över Ukrainakriget

Något slut på kriget i Ukraina är inte i sikte, däremot möjligen en nedtrappning av de direkta ryska militära insatserna. Av en färsk rapport från FN framgår att målinriktade militära operationer ersatts med vettvilliga beskjutningar som skördat ett ökat antal civila offer. Efter en intern maktkamp i Donetsk har Denis Pusjilin återtagit posten som ledare för separatistregimen som han ledde också för ett år sen. Vid ett fyllnadsval till Ukrainas parlament 2013 erhöll Pusjilin 0,08 procent av rösterna. Med så svag förankring på hemmaplan behöver han vara lyhörd för Moskva för att kunna hålla sig kvar vid makten.

Ukrainakrisen gör skäl för namnet såtillvida att den inleddes i Ukraina som också drabbats hårdast. Mer än 8 000 människor har dött, en dryg miljon blivit internflyktingar och lika många har med olika status sökt sig till Ryssland eller länder i väst.

Diagram: Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Så snart kriget bröt ut i östra Ukraina förra våren ökade andelen invånare i Ryssland som anser att det är lugnt i Dagestan och Tjetjenien till cirka 50 procent.

Sedan länge ses krisen också som ett hot i vårt närområde. Det är fullt naturligt att vår oro får oss att se i första hand det som utspelas här och i nutid. Men för att förstå konflikten måste vi vidga perspektivet i både tid och rum. Ukraina är viktigt för Ryssland men ska man peka ut en enda konflikt som mer än någon annan format rysk in- och utrikespolitik så är det Tjetjenien och Dagestan. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng