Kategori: Politik

Statsledare i kris föraktar toastädning

KazakingrDet händer att politiker bokstavligen talar skit. I Centralasien gör man det om närstående länder som kan erbjuda något det egna landet saknar.

Sommaren 2013 återgav statstelevisionen i Uzbekistan ett tal som president Karimov höll under en resa ute i landet: ”Det finns mycket få lata människor i Uzbekistan numera”, sa Karimov. ”Med lata menar jag såna som far till Moskva och sopar gator och torg. Man känner sig äcklad av att uzbeker ger sig dit för en bit bröd.”

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om d städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om de städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Under många år har ett par miljoner uzbeker försörjt sig på de jobb de kunnat få i Ryssland eftersom det inte funnits arbeten i deras eget land. Det har retat Karimov. Hans ekonomiska politik har bevarat mycket av den sovjetiska planekonomin men han vill framstå som ett geni som vänt den gamla kolonialmakten Ryssland ryggen.

Senast var det cellisten Arystanbek Muhamediuly, numera kulturminister i Kazakstan, som uttalade sig föraktfullt om att städa i Ryssland. Han gjorde det i maj vid en litterär diskussion inför publik i Kazakstans största stad Almaty. Han fick en fråga om den världsberömde författaren Tjingiz Ajtmatov från grannlandet Kirgizistan.

”När jag flyger till Moskva och andra städer är det mycket trist (att se) att offentliga toaletter där städas av unga flickor, våra grannar. Det berör naturligtvis ens känslor som människa. Hur kan de försörja sig så i sin vackra ungdom – städa en offentlig toalett? Fortsätt läsa

Oligarkernas stöld av staten Moldova

Det var en gång…

Förresten, innan jag fortsätter vill jag påpeka att den här sagolika historien om hur oligarker blåste väljarna och stal motsvarande tio miljarder kronor är alldeles sann. Alla personer som nämns vid namn finns på riktigt. Det gör också landet Moldova som är stort som Jämtland och ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Många moldovier talar rumänska och en del ukrainska. Eftersom landet dessutom ligger i skärningspunkten mellan Centraleuropas och Balkans kulturer och historia lever här också andra folk. Det som de har gemensamt är att de brukat jorden sida vid sida och gör sitt eget vin.

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Som sin storhetstid räknar moldovierna andra hälften av 1400-talet då furstendömet styrdes av Stefan den store. Några årtionden efter hans död blev landet en vasall under det ottomanska imperiet men fortsatte att sköta sina inre angelägenheter. På 1800-talet tog dock Ryssland kontroll över den östra halvan medan den västra slog sig samman med ett par andra rumänsktalande furstendömen och bildade dagens Rumänien. Dit anslöts även den östra delen mellan första och andra världskrigen innan den åter erövrades av Ryssland som nu bytt namn till Sovjetunionen. Det erövrade territoriet fick status som en egen sovjetrepublik men blev en suverän stat när Sovjetunionen upplöstes för ett kvartssekel sedan. Landet kallar sig fortfarande för Moldova.

Men låt oss återvända till den aktuella bankskandalen. Fortsätt läsa

Tunnelseende i kirgizisk politik

Förtroendet för Kirgizistans politiker har länge varit undergrävt. Häromveckan fick en tunnel på åtta meters djup landet att först frukta en väpnad konflikt med grannlandet Uzbekistan och sen en utomparlamentarisk fejd mellan presidenten och oppositionen. Nu skakar man på huvudet åt alltihopa.

Tunneln i Borbalyk som upptäcktes av gränstrupperna i Uzbekistan (foto: Turmush/AKI press)

Tunneln i Borbalyk som upptäcktes av gränstrupperna i Uzbekistan (foto: Turmush/AKI press)

Det började med att Uzbekistans gränstrupper, som tillhör säkerhetstjänsten, sände förstärkningar till gränsen mot Kirgizistan. Anledningen uppgavs vara en allmän höjning av beredskapen inför firandet av det persiska nyåret Nouruz. Det förvånade inte så många eftersom det hänt också tidigare år. Det oroande var att uzbekerna placerade två pansarfordon och ett 40-tal soldater längs ett omtvistat avsnitt av gränsen mot regionen Batken i sydvästra Kirgizistan. Kirgizerna protesterade och skickade för säkerhets skull en del av specialstyrkan Skorpionerna till sin sida av gränsen. Fortsätt läsa

Armenien i skuggan av Ukraina

Är protestaktionen Electric Yerevan i Armenien en fortsättning på Euromajdan som drev Ukrainas president i landsflykt för mer än ett år sen?

Rosenrevolutionen i Georgien 2003, orangea revolutionen i Ukraina 2004, tulpanrevolutionen i Kirgizistan 2005 och andra så kallade färgrevolutioner uppfattades av många i omvärlden som en kedjereaktion. Auktoritära regimer i forna Sovjet påstod att de var iscensatta av väst.

Demonstranter med trumma i centrala Jerevan

Redan ett par veckor efter kulmen på Euromajdan trummade armeniska ungdomar ihop en demonstration som nu återuppstått som ”Electric Yerevan” (foto: Torgny Hinnemo)

Den som regelbundet besöker de här länderna behöver dock inte leta efter externa förklaringar. De styrandes sätt att sköta sin privata företagsamhet står i bjärt kontrast till deras vilja och förmåga att hantera den offentliga ekonomin. I samhällen där medborgarna har tillgång till medier som någorlunda hederligt redovisar tillståndet i världen tröttnar de för eller senare på att sakna utsikter till arbete och bättre löner och pensioner.

Säkert har många demonstranter varit medvetna om de tidigare aktionerna i andra länder. Men redan en viss färgblindhet Fortsätt läsa

Pappret som gjorde slut på kriget i Tadzjikistan är inget värt

Kommer ledaren för Centralasiens enda tillåtna muslimska parti att fängslas på lördag? Det skulle i så fall innebära att Tadzjikistans president Emomali Rahmon öppet demonstrerar att han nu totalt nonchalerar det fredsavtal som han skrev under i Moskva för 18 år sen i närvaro av Rysslands president Jeltsin.

Avtalet satte punkt för det blodigaste inbördeskriget efter Sovjets upplösning näst Tjetjenien. Minst 50.000 människor, möjligen dubbelt så många, hade förlorat sina liv. Dagen för undertecknandet, den 27 juni, har sedan dess högtidlighållits som en allmän helgdag, Den nationella enighetens dag.Länk till Kabiriintevju

Foto Rysslands president Jeltsin med tadzjikiska ledare

Rysslands president Boris Jeltsin flankeras av ledarna som skrev under fredsavtalet: tv oppositionens Abdulloh Nuri och Turajonzoda, th Tadzjikistans president Emomali Rahmon. (bildkälla: onislam.net)

Fredsavtalet ingav hopp om att Tadzjikistan skulle lyckas slå in på en väg mot politisk pluralism medan parterna i en rad andra konflikter i det forna Sovjet hade fastnat i klinch. En viktig del av uppgörelsen bestod i att en tredjedel av posterna i regeringen och administrationen skulle överlåtas till oppositionen.

Personer som närvarat under den utdragna förhandlingsprocessen berättade för mig att mötena ofta inleddes Fortsätt läsa

Sheriff Saakasjvili städar upp i Odesa

Det finns säkert flera tankar bakom att Georgiens förre president Micheil Saakasjvili utsågs till guvernör i Ukraina i lördags. Ett av dem är att Saakasjvili är ett känt namn i väst. Därmed hoppas Ukrainas president Porosjenko stärka stödet från USA och EU men också att behålla Ukraina på mediekartan.

Sedan Sovjet upplöstes för drygt 23 år sen har Ukraina ständigt hamnat i skuggan av Ryssland i västmediernas rapportering. Ett undantag blev perioden från slutet av november 2013, då stora skaror av demonstranter samlades på det torg i Kiev som populärt kallas Majdan, fram till slutet av februari 2014 då president Janukovitj flydde från landet. Under dessa tre månader fick vi berättat för oss om den gigantiska korruptionen och decenniers misskötsel av landets styre.

Porträtt av Micheil Saakasjvili

Micheil Saakasjvili har blivit den ukrainske presidentens trouble shooter. (bildkälla Tabula.ge)

Rysslands annektering av Krim och krig i östra Ukraina flyttade dock snabbt fokus till Ryssland igen. Sedan dess har Ukrainarapporteringen mycket varit en reaktion på Rysslands militära beteende och officiella utspel.

Det är sant att den militära utvecklingen är av vital betydelse för Fortsätt läsa

Guldgossarna som ärvde Sovjet

1994 föreslogs att Turkmenistans ledare, Saparmurat Nijazov, skulle tituleras shah. Det är det persiska ordet för kung. I Turkmenistan talas visserligen sedan tusen år ett språk som står turkiskan nära men dessförinnan var territoriet en del av det persiska kulturområdet. Under Sovjetunionens sista år hade Nijazov varit chef för kommunistpartiet. Med hjälp av den gamla säkerhetstjänsten KGB som döpts om till KNB behöll han greppet om landet. Idén att han skulle kallas shah planterade han ut bland lydiga förslagsställare.

Förgylld ryttarstaty

Statyn med Turkmenistans president i 24 karats guld invigdes i måndags (bildkälla: Türkmen Habar Gullugy)

Det dröjde ett par år innan förslaget drogs tillbaka. En bidragande orsak sägs ha varit elaka kommentarer från den ryske presidenten Boris Jeltsin och hans uzbekiske kollega Islam Karimov.

Under 1990-talet var uppfattningen i det ryska samhället att Centralasien varit en ekonomisk belastning för Sovjetunionen och därför fick affärsrelationerna förfalla. När Vladimir Putin efterträdde Jeltsin år 2000 var hans mål att åter stärka Rysslands ekonomiska inflytande i Centralasien.. Därför valde han att i motsats till Jeltsin att smickra den turkmenske diktatorn. En journalist, som var närvarande när presidenterna runt Kaspiska havet träffades i Asjgabat, berättade Fortsätt läsa

Tre diagram som förklarar Ryssland

I få länder skulle man komma på idén att jämt och ständigt fråga sina medborgare om de tycker att det är bra att deras stat är självständig. Antingen därför att ingen ifrågasätter saken eller därför att frågan skulle hota statens stabilitet.

I Ukraina har frågan ställts ofta i sociologiska undersökningar från 1992 och fram till i dag. Den har ställts av forskare som velat följa hur människors sätt att se på samhället successivt förändrats efter upplösningen av Sovjetunionen.

Svar på en enstaka enkätfråga används ibland amatörmässigt som tillhygge i en debatt. Ställer man ett svar vid sidan av svar på andra frågor blir bilden motsägelsefull. Det krävs eftertanke för att förstå vilka värderingar som kan ligga till grund för svar som till synes spretar åt olika håll.

Ett exempel är en stor intervjuundersökning som Fortsätt läsa

Många mörka moln över lyckliga Moldova

Bland den senaste veckans nyheter från Moldova är det en som sticker i ögonen. Enligt en FN-sponsrad vetenskaplig rapport har människorna där blivit lite lyckligare under det senaste året. Faktiskt tillhör landet den tredjedel som är lyckligast på jorden.

Uppgiften, som stått att läsa i lokala medier, verkar svår att tro på när den dyker upp bland alla andra rubriker. En berättar om en inhemsk rapport som visar att moldovierna ser alltmer pessimistiskt på tillvaron. 85 procent av befolkningen anser sig vara fattig och tre fjärdedelar att utvecklingen i landet går åt fel håll i det mesta.

Andra artiklar gör det lätt att förstå pessimismen. Den politiska makten kontrolleras – delvis genom manipulation – av oligarker liksom i grannlandet Ukraina. Eftersom de ukrainska oligarkerna spelade under täcket med Ryssland såg många ukrainare EU som en räddare. Moldovas oligarker söker däremot stöd från EU. Därför har nu opinionen svängt så att en majoritet av befolkningen stöder ett tullsamarbete med Ryssland i stället för EU.

Dessutom är premiärministerns CV under utredning. Det misstänks att hans betyg redan på gymnasienivå är en förfalskning. Till det kommer att man försöker klargöra vad som hänt med den miljard dollar som hastigt försvann ur landets tre största banker – naturligtvis kontrollerade av affärsmän med politiska kontakter – i slutet av förra året. Fortsätt läsa

Putins hybridsanningar

Det senaste årets ryska uppträdande på Krim och i östra Ukraina kallas ibland hybridkrigföring. I analogi med det skulle Putins direktsända svar på det ryska folkets frågor i TV i torsdags kunna beskrivas som hybridsanningar.

Den årliga tillställningen, som numera håller på i fyra timmar, påminner om sultanens konseljer som de beskrivs i sagornas Tusen och en natt. Folk av alla slag strömmar till för att framföra sina ärenden. För att få tala vid sultanen måste man först lämna in en böneskrift som granskades av hans underställda. Storvisiren tyckte inte att man behövde släppa fram ”krångliga gamla fruntimmer” som klagade över småsaker. Å andra sidan kunde sultanen mycket väl hjälpa en enkel människa som råkat i olycka med ett råd eller en allmosa. I år hade mer än tre miljoner ryssar bett om att få några av sin presidents dyrbara minuter via videolänk.

På den här videon från mitten av juli förra året ser man hur ryskt artilleri i Gukovo skjuter mot ukrainska ställningar nära Luhansk. (Källa:https://www.youtube.com/watch?v=L-mo_wGD0JU)

De som kom till tals ute i landet och i några få fall bjudits in direkt till studion uttryckte sig någon gång devot men berättade ännu oftare osminkat om vardagens prövningar. En pensionatsvärdinna från staden Gukovo alldeles intill ukrainska gränsen (se videon här intill) undrade oroligt om det finns risk för militära angrepp från Ukraina.

I blandningen av djup uppriktighet och förvrängning av verkligheten gick det inte alltid att avgöra gränsen mellan när Putin gav uttryck för vad han faktiskt tänker och när svaret var en fasad mot en besvärlig fråga. Just här finns den stora risken Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng