Torgny Hinnemo (foto: Danne Eriksson)

Torgny Hinnemo
(foto: Danne Eriksson)

Sedan 1990 har jag med undantag för fyra år på 1990-talet (då jag var faktachef på Svenska Dagbladet) arbetat på heltid med att resa i och skriva och föreläsa om länderna i det forna Sovjet. Det började med att jag fick följa de sista åren av Sovjets existens och därefter de nya självständiga staterna som Svenska Dagbladets korrespondent i Moskva. Senare blev jag under elva år den siste innehavaren av en tjänst som kom till i samband med andra världskriget och då kallades ”UD:s Sovjetexpert”. Sedan några år gör jag samma sak i egen regi.

Fast det började långt tidigare, när jag som student läste Sovjetkunskap på universitetet. Då råkade jag på ett bibliotek hitta ett gammalt protokoll från upprättandet av Sovjetmakten i Tadzjikistan. Fram till dess hade jag haft en vag föreställning om att Sovjetrepublikerna var tidigare suveräna stater som de baltiska, Armenien och Georgien. Nu lärde jag mig att där tsarerna hade upprättat sina kolonier hade den unga Sovjetmakten slutgiltigt raderat ut den politiska kartan från Sidenvägens dagar och ersatt den med nya nationalstater med namn och gränser som inte motsvarade något tidigare rike. Två kungadömen som omfattade bland annat Samarkand, Buchara och centrala delar av dagens Tadzjikistan lät tsarerna nominellt behålla sin självständighet. De annekterades av bolsjevikerna först några år in på 1920-talet. När jag kom hit första gången 1971 hade den ryska fernissan ännu inte torkat och människor och miljöer förde tankarna till Afghanistan.

Så föddes mitt intresse för det ickeryska Sovjet som ledde till att resor och studier av Centralasiens, Kaukasiens och Ukrainas historia blev min stora hobby vid sidan av mitt arbete med det mesta som en journalist kan göra. Det blev totalt drygt 20 år på svenska Dagbladet. Efter att jag flyttat hem från Moskva har jag i genomsnitt tillbringat två månader om året i alla de forna Sovjetrepublikerna, bara sporadiskt i de baltiska, under senare år mindre i Belarus. Det har varit viktigt för mig att lära känna länderna genom att resa runt och möta människor i alla regioner under olika årstider. I Ukraina har jag gjort intervjuer i ett 25-tal städer, i några av dem flera gånger. I de mindre staterna har jag varit i de flesta väderstreck. I alla utom Turkmenistan och Uzbekistan har jag varit internationell valobservatör en eller flera gånger.

Det är om människorna där och deras historia och hur det står till i deras stater i dag som jag vill berätta. Närheten till Ryssland är något som de delar med oss.

Torgny Hinnemo