KategoriMoldova

Lenins systermausoleum har gått i graven

I mitten av 1920-talet balsamerades utöver Vladimir Lenin ytterligare en sovjetisk pionjär i ett eget mausoleum. Det var kavalleristen Grigorij Kotovskij som fick sin sista vila i Ukraina där han deltagit i inbördeskriget. Inför åminnelsen av revolutionsåret 1917 har Kotovskij flyttats till en allmän begravningsplats enligt Ukrainas lag om ”avkommunistifiering”.

Kotovskijs ryttarstaty i Chișinău. (foto: Torgny Hinnemo)

Visst rörde han sig? Varje gång jag bor i det här hotellrummet i Moldovas huvudstad brukar jag stanna upp och betrakta Grigorij Kotovskij en stund innan jag går och lägger mig. Han vänder ryggen åt mitt håll och strängt taget ser jag bara en silhuett hitom det gula ljus som reflekteras av asfalten. Men när en gatlykta gungar till i blåsten eller ljuset förändras av strålkastarna på en annalkande bil kan en tillfällig skugga få det att se ut som att han vred en aning på halsen eller att han gjorde en lätt avvärjande gest med sin utsträckta högra hand. Eller gjorde han sig beredd att greppa pistolen i hölstret? Stengästen som jag sett sminkad som staty i Mozarts opera lyckades ju inte heller stå helt stilla i skuggan på scenen innan ljuset riktades mot honom då det var dags för hans aria. Jag vet att jag är dum som spanar efter vad jag uppfattat som en lätt rörelse. Men vad gör det? Ingen ser mig ju.

Kotovskij är den ende av Chișinăus statyer som fått en häst att sitta på. Landsfadern prins Stefan den Store, den ryske författaren Pusjkin och till och med Lenin som fanns överallt på Sovjettiden står på egna ben på sina piedestaler. Fortsätt läsa

Oligarkernas stöld av staten Moldova

Det var en gång…

Förresten, innan jag fortsätter vill jag påpeka att den här sagolika historien om hur oligarker blåste väljarna och stal motsvarande tio miljarder kronor är alldeles sann. Alla personer som nämns vid namn finns på riktigt. Det gör också landet Moldova som är stort som Jämtland och ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Många moldovier talar rumänska och en del ukrainska. Eftersom landet dessutom ligger i skärningspunkten mellan Centraleuropas och Balkans kulturer och historia lever här också andra folk. Det som de har gemensamt är att de brukat jorden sida vid sida och gör sitt eget vin.

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Som sin storhetstid räknar moldovierna andra hälften av 1400-talet då furstendömet styrdes av Stefan den store. Några årtionden efter hans död blev landet en vasall under det ottomanska imperiet men fortsatte att sköta sina inre angelägenheter. På 1800-talet tog dock Ryssland kontroll över den östra halvan medan den västra slog sig samman med ett par andra rumänsktalande furstendömen och bildade dagens Rumänien. Dit anslöts även den östra delen mellan första och andra världskrigen innan den åter erövrades av Ryssland som nu bytt namn till Sovjetunionen. Det erövrade territoriet fick status som en egen sovjetrepublik men blev en suverän stat när Sovjetunionen upplöstes för ett kvartssekel sedan. Landet kallar sig fortfarande för Moldova.

Men låt oss återvända till den aktuella bankskandalen. Fortsätt läsa

Många mörka moln över lyckliga Moldova

Bland den senaste veckans nyheter från Moldova är det en som sticker i ögonen. Enligt en FN-sponsrad vetenskaplig rapport har människorna där blivit lite lyckligare under det senaste året. Faktiskt tillhör landet den tredjedel som är lyckligast på jorden.

Uppgiften, som stått att läsa i lokala medier, verkar svår att tro på när den dyker upp bland alla andra rubriker. En berättar om en inhemsk rapport som visar att moldovierna ser alltmer pessimistiskt på tillvaron. 85 procent av befolkningen anser sig vara fattig och tre fjärdedelar att utvecklingen i landet går åt fel håll i det mesta.

Andra artiklar gör det lätt att förstå pessimismen. Den politiska makten kontrolleras – delvis genom manipulation – av oligarker liksom i grannlandet Ukraina. Eftersom de ukrainska oligarkerna spelade under täcket med Ryssland såg många ukrainare EU som en räddare. Moldovas oligarker söker däremot stöd från EU. Därför har nu opinionen svängt så att en majoritet av befolkningen stöder ett tullsamarbete med Ryssland i stället för EU.

Dessutom är premiärministerns CV under utredning. Det misstänks att hans betyg redan på gymnasienivå är en förfalskning. Till det kommer att man försöker klargöra vad som hänt med den miljard dollar som hastigt försvann ur landets tre största banker – naturligtvis kontrollerade av affärsmän med politiska kontakter – i slutet av förra året. Fortsätt läsa

Val i Moldova utan vinnare

I onsdags stadfästes resultatet av Moldovas parlamentsval 30 november av landets konstitutionsdomstol. Den snabba och rutinmässiga behandlingen väcker snarare misstankar än visshet om att det verkligen var den sittande regeringen som vann valet.

I Moldova liksom i Ukraina har många politiska partier levt i symbios med tunga affärsintressen. Därför har de flesta val utmynnat i proteströstning. När styrande gett sig själva ekonomiska privilegier i stället för att uppfylla löften till väljarna har de röstats bort. Korruptionen har dock förblivit densamma.

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

I staden Nisporeni fick bara styrande partiet PDM sätta upp valaffischer utanför kommunhuset. (foto: Torgny Hinnemo)

2001 satte väljarna sitt hopp till kommunisterna men för fem år sen hade de förverkat sitt förtroende. I deras ställe fick en koalition av EU-orienterade partier chansen. Mycket snart framgick emellertid att den nya premiärministern Vlad Filat, vars förmögenhet uppskattats till ca 30 milj dollar, och hans parti PLDM hade en privat agenda. Det hade också landets ende oligark, Vlad Plahotniuc, värd 1,7 mrd dollar. Plahotniuc förmodas ha sponsrat kommunistpartiet under dess glanstid men framträdde nu öppet som gudfader Fortsätt läsa

Transnistriens roll i Ukrainakonflikten är underskattad

Anteckningarna från mina besök i Moldova i april 1992 och maj 2014 är märkligt lika. För 22 år sen stod jag tillsammans med Nadja Kevidir i byn Gura-Bykuluj på floden Dnestrs västra strand. Vi tittade på hålen i hennes hus efter tre pansarvärnsprojektiler som skjutits från den transnistriska sidan några timmar tidigare. Nyss hade jag några kilometer bort i Bender hukat i en skyttegrav för krypskyttarna som kontrollerade omnejden från höghusen. Dagen efteråt intervjuade jag Moldovas premiärminister Valeriu Muravschi. Så här citerade jag honom i Svenska Dagbladet:

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

Fader Nikon har funnit frid i ett stressat samhälle. (foto: Torgny Hinnemo)

– Vi vet att utbrytarna på östra Dnestrstranden har en idé om att samverka med de intilliggande regionerna i Ukraina och till och med Krim för att kunna diktera sina villkor för Ukraina.

Muravschi berättade att han tidigare under dagen träffat ledare från Transnistrien.

– Vi skrev under ett protokoll om eld upphör. Men så får vi på den centrala televisionen från Moskva höra att Moldova ställt ett nytt ultimatum. Fem minuter senare ringer Dnestrsidan oss och säger med hänvisning till detta nej till vår överenskommelse. Men det var inget nytt ultimatum vi skickat över per telefax. Det var just vårt gemensamma protokoll.

Den transnistriska omsvängningen sammanföll med att den ryske vicepresidenten kom på besök. När han ett par dar senare framträdde inför sitt eget parlament i Moskva Fortsätt läsa

Lönnkriget i Ukraina går in i fas 2

Putins lönnkrig i Ukraina är långtifrån över. Striderna hur nu blossat upp efter ett halvhjärtat eld upphör. Och på tisdagen höll presidenten ett tal där han bland annat rättfärdigade annekteringen av Krim. Men efter fyra månader är den första etappen avslutad och kan summeras.

Halvön Krim har annekterats. Enligt FN:s bedömningar har omkring 450 människor dödats i de östligaste länen och mer än 54 000 blivit internflyktingar i Ukraina. Enligt en sammanställning från BBC har ytterligare 800 rebeller stupat. Av de 110 000 ukrainare som enligt ryska uppgifter samtidigt sökt sig till Ryssland har knappt 10 000 sökt flyktingstatus. Av cirka 400 rapporterade kidnappningar hade FN i mitten av juni kunnat verifiera 222 inklusive fyra personer som dödats, 137 som frigivits och 81 som fortfarande befann sig i fångenskap.

I sitt tal 1 juli hävdade Putin att oron i Ukraina skapats av ukrainarna själva och att den underblåsts av väst. (Bildkälla Rossija24)

I sitt tal 1 juli hävdade Putin att oron i Ukraina skapats av ukrainarna själva och att den underblåsts av väst. (Bildkälla Rossija24)

Att kriget nu går in i ett nytt skede markeras av att den lag, som gav Putin rätt att sätta in ryska trupper i Ukraina, återkallades i slutet av juni. Putin tog initiativ till lagen den 1 mars, en vecka efter att Ryssland skickat specialstyrkor till Krim och två dagar innan de öppet tog kontroll över en rad strategiska byggnader där. Lagen kom alltså till i efterhand och har enbart haft en psykologisk funktion. Den har under den första etappen utgjort ett hot om att Ryssland skulle sätta in de 40 000 man som hållits i beredskap utmed den ukrainska gränsen. Därmed skulle Ukraina skrämmas från att försvara sig mot de betydligt mindre styrkor som Ryssland sänt in eller understödde i Ukraina.

Tillräckligt många av dem som strider för att Donetsk och Luhansk ska bli en del av Ryssland har identifierats och Fortsätt läsa

Ska Moldova drabbas av samma öde som Ukraina?

Det lågintensiva krig som nu pågått i Ukraina i tre månader har väckt oro i både Europa och de forna Sovjetrepublikerna i Asien. Räddast av alla är nog moldovierna. Förutom att de bor grannar med Ukraina finns här alla förutsättningar för en utveckling som liknar den i östra Ukraina.

I taxin från flygplatsen in till Chişinău frågade jag häromveckan chauffören om han var rädd att samma ska hända i Moldova som i Ukraina. ”Självklart”, svarade han.

På söndagar förvandlas flera kvarter kring centralstationen i Chişinău till en marknad. Ett klädesplagg eller ett par skor kostar 3-25 kr. (foto: Torgny Hinnemo)

På söndagar förvandlas flera kvarter kring centralstationen i Chişinău till en marknad. Ett klädesplagg eller ett par skor kostar 3-25 kr. (foto: Torgny Hinnemo)

Två familjer i samma bostadshus kan ha helt olika uppfattningar om vad som händer i världen beroende på vilka TV-kanaler de tittar på. Men jag möter också syskon och gifta par som träter om Rysslands roll i Ukraina. Mer än var tredje invånare i Moldova tar avstånd från revolutionen på Majdan.

Det människor är rädda för är att infiltratörer liksom på Krim och i östra Ukraina ska dyka upp från ingenstans och utnyttja de spänningar som finns Fortsätt läsa

Kalabalik nära Bender

Ett spöke ur den ryska historien har sedan i mars varit ett ärende för säkerhetstjänst, kriminalpolis och åklagare i Moldova: Kosacker!

Det började med att några män i södra delen av landet bad att få registrera sin kosackförening hos justitieministeriet. I Moldova liksom i många andra forna Sovjetrepubliker brukar nämligen föreningar av alla slag upptas i statens rullor. Faktiskt hade två kosackföreningar redan tidigare registrerats av lokala myndigheter på annat håll.

Vasilij Nejkovtjen med bilder på kosacken Daniil Nejkovtjen och hans kollegor (foto: Torgny Hinnemo)

Vasilij Nejkovtjen med bilder på kosacken Daniil Nejkovtjen och hans kollegor (foto: Torgny Hinnemo)

Att det blev kalabalik när en tredje förening ville registrera sig berodde förmodligen delvis på att den finns just i Gagauzien. Gagauzerna är ett turkisktalande folk som liksom rumäner och ryssar av tradition varit ortodoxt kristna. Som ursprungsfolk har gagauzerna, delvis efter internationella påtryckningar, fått en viss autonomi inom den moldoviska staten. Men det väckte också uppmärksamhet att atamanen  (kosackhövdingen) av Simbirsk  i sällskap med sin biskop kom på besök från Ryssland. (Simbirsk var namnet på en rysk stad ännu när Sovjetunionens förste ledare Vladimir Lenin föddes där. Efter hans död döptes den om till Uljanovsk eftersom Lenins riktiga efternamn var Uljanov). Den ryske atamanen och biskopen invigde den gagauziske lokalpolitikern Ivan Mardar som ataman för de gagauziska kosackerna  och utnämnde honom dessutom till rysk kosackgeneral.

– Äsch, säger de gagauziska kosackernas talesman Vasilij Nejkovtjen, som är bulgar och inte gagauz, när vi har slagit oss ner på ett kafé i Gagauziens lilla huvudstad Komrat. Den ligger åtta mil sydväst om Bender där Karl XII umgicks med kosacken Mazepa. Fortsätt läsa

Västlig kurs för Moldovas nygamla styre?

I torsdags fick Moldova en ny regering. De tre koalitionspartier som fick den förra att kollapsa för tre månader sen  genom att lägga krokben för varandra har nu bildat en ny allians som de säger ska rädda landet.

Landet behöver definitivt räddas men kanske var det snarare rädsla för att möta väljarna som fick de tre partierna att upprätta en ny fasad av enighet. Opinionsmätningar visade att väljarna var hjärtligt trötta på partiernas kiv som handlade om politikernas egna affärsintressen. Tre fjärdedelar av invånarna är övertygade om att det brukar fuskas vid valen. Det fanns en risk att många inte skulle bry sig om att rösta om det blev nyval. Det förmodades gynna kommunisterna i oppositionen som med sina kanske 30.000 aktivister trots allt kan förväntas få sina sympatisörer att gå till valurnorna.

Ivan har byggt om en gammal cykel till ett redskap för skyffeljärn (foto: Torgny Hinnemo)

Ivan har byggt om en gammal cykel till ett redskap för skyffeljärn (foto: Torgny Hinnemo)

Det 13 våningar höga prestigehotellet National vid huvudgatan i Chişinău står tomt och förfallet sedan många år. Alldeles bakom reser sig betongskalen av två nya höghus där arbetet stannade av för flera år sen. Bland växtligheten mellan de öde huskropparna får stadens lekfulla vildhundar vara i fred. I skuggan av dem fungerar på en bakgata trots allt ett fyrstjärnigt hotell i sex våningar.

Vid samma huvudgata, ett kvarter närmare centrum, har trapporna ner till en gångtunnel Fortsätt läsa

300 år sedan Kalabaliken i Bender

Karl XII släpptes aldrig in i fästningen i Bender. Den 1 februari är det precis 300 år sen den berömda kalabaliken då turkarna efter 3 1/2 år tröttnat på att ha honom tältande strax intill.

Fortfarande är fortet befäst av en spillra av den forna sovjetiska 14:e armén men jag släpps in ändå. Territoriet är stort och det är inte lätt att gissa vilken port i den yttersta muren som leder vart.

Den turkiska 1500-talsfästningen  i Bender

Den turkiska 1500-talsfästningen i Bender (foto: Torgny Hinnemo)

När vi knackar på öppnar en soldat och ser förbryllat på oss innan han snabbt drar igen plåtdörren. Efter en stund kommer en officer ut. Vi undrar hur vi ska köra för att hitta den guide som vi avtalat möte med. Han förklarar hur vi ska ta oss till en port i andra änden av befästningen och tillägger sen sarkastiskt: ”Här slipper ni inte in, i synnerhet inte med såna skyltar”. Han nickar mot bilen med registreringsplåtar från Moldovas huvudstad Chişinău. Fästningen ligger i regionen Transnistrien som bröt sig loss från Moldova för 20 år sen och de ryska soldaterna finns kvar sen dess. Fortsätt läsa

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng