KazakingrDet händer att politiker bokstavligen talar skit. I Centralasien gör man det om närstående länder som kan erbjuda något det egna landet saknar.

Sommaren 2013 återgav statstelevisionen i Uzbekistan ett tal som president Karimov höll under en resa ute i landet: ”Det finns mycket få lata människor i Uzbekistan numera”, sa Karimov. ”Med lata menar jag såna som far till Moskva och sopar gator och torg. Man känner sig äcklad av att uzbeker ger sig dit för en bit bröd.”

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om d städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Kvinnor städar överallt i Centralasien men auktoritära politiker känner sig förödmjukade om de städar åt andra. (foto: Torgny Hinnemo)

Under många år har ett par miljoner uzbeker försörjt sig på de jobb de kunnat få i Ryssland eftersom det inte funnits arbeten i deras eget land. Det har retat Karimov. Hans ekonomiska politik har bevarat mycket av den sovjetiska planekonomin men han vill framstå som ett geni som vänt den gamla kolonialmakten Ryssland ryggen.

Senast var det cellisten Arystanbek Muhamediuly, numera kulturminister i Kazakstan, som uttalade sig föraktfullt om att städa i Ryssland. Han gjorde det i maj vid en litterär diskussion inför publik i Kazakstans största stad Almaty. Han fick en fråga om den världsberömde författaren Tjingiz Ajtmatov från grannlandet Kirgizistan.

”När jag flyger till Moskva och andra städer är det mycket trist (att se) att offentliga toaletter där städas av unga flickor, våra grannar. Det berör naturligtvis ens känslor som människa. Hur kan de försörja sig så i sin vackra ungdom – städa en offentlig toalett? Naturligtvis, när det saknas arbete och perspektiv har många kirgizer tvingats ge sig av.” Muhamediuly menade att den store Ajtmatov i sina böcker från Sovjetperioden försökt varna sitt folk för en politik som skulle leda till just detta förfall.

Kirgizistans president Atambajev reagerade surt mot grannladets kulturminister: Det är bättre att vara städerska än en korrumperad minister (klicka på bilden för att se uttalandet på Youtube)

Kirgizistans president Atambajev reagerade surt mot grannlandets kulturminister: ”Det är bättre att vara städerska än en tjuvaktig minister” (klicka på bilden för att se uttalandet på Youtube)

Reaktionen blev hård. Kirgizistans utrikesministerium kallade upp den kazakstanske ambassadören. Det har blivit en ovana bland statliga medier i Kazakstan att framställa Kirgizistan i dålig dager, menade utrikesministeriet. Försök från hög kazakisk nivå att bortförklara kulturministerns uttalande väckte bara ännu mer ilska. Kirgizistans president Almazbek Atambajev framträdde i TV och berättade att han själv haft många enkla arbeten under studenttiden och sa att det är bättre att vara städerska än en tjuvaktig minister.

Käbblet är av gammalt datum. I oktober 1991 satt jag i Bisjkek och lyssnade på Askar Akajevs presskonferens dagen innan han valdes till det suveräna Kirgizistans förste president. Kirgizerna har alltid varit demokrater, sa han. De andra centralasiatiska folken har inte varit det.

Till skillnad från våra grannar är vi demokrater, hävdade Kirgizistans förste president Akajev (foto: Torgny Hinnemo)

Till skillnad från våra grannar är vi demokrater, hävdade Kirgizistans förste president Akajev (foto: Torgny Hinnemo)

Naturligtvis retade uttalandet kazaker och andra. Men kazakiska ledare har också oroats av den uppkäftighet som utmärker det kirgiziska samhället på gott och ont och att dess två första presidenter 2005 respektive 2010 flydde landet undan rasande folkmassor. Så sent som den dag jag skriver detta höll den kazakstanska säkerhetstjänsten KNB en presskonferens där man anklagade den proryske affärsmannen Tohtar Tuleshov för att ha specialstuderat dessa två händelser i Kirgizistan för att själv kunna genomföra en statskupp i Kazakstan.

Kazakstan är en av världens till ytan största stater. Landet har under våren skakats av en serie protester mot en reform av jordabalken som skulle ha trätt i kraft vid halvårsskiftet. Meningen var att en areal dubbelt så stor som Sveriges samlade jordbruksmark skulle tas i bruk genom privatisering bland kazakstanska medborgare eller arrenderas ut till utlänningar i 25 år. (För närvarande kan utlänningar arrendera i högst tio år.) Men många kazaker anade oråd. Dels fruktade man att landet skulle invaderas av kinesiska arrendatorer som skulle bosätta sig permanent i Kazakstan. Dels misstänkte man att enbart förmögna kazaker skulle få ta del i privatiseringen. Fattiga kazakers jakt på ett eget hus med täppa har orsakat kontroverser förr. För tio år sen slog exempelvis polisen till mot en illegal bosättning nära Almaty. När ordningsmakten hunnit riva hälften av ett hundratal hus gick invånarna plötsligt till motangrepp. Ett 20-tal poliser fick föras till sjukhus, tre togs som gisslan och en polisman brändes till döds.

Myndigheterna var därför påtagligt nervösa när protestmöten runtom i landet samlade hundratals, i några fall ett tusental, personer. Särskilt många straffades med böter eller ett par veckor i fängelse i staden Aktobe i nordväst, nära gränsen till Ryssland. Nyligen beslöt Kazakstans president Nursultan Nazarbajev att skjuta introduktionen av lagen ett halvår framåt i tiden för att hinna lugna känslorna.

Kazakstan är en av världens till ytan största stater. I den kuppanklagade Tuleshovs hemstad Shymkent i söder säljer resebyåerna pilgrimsresor till Mecka... (foto: Torgny Hinnemo)

Kazakstan är en av världens till ytan största stater. I den kuppanklagade Tuleshovs hemstad Shymkent i söder säljer resebyråerna pilgrimsresor till Mecka… (foto: Torgny Hinnemo)

I början av juni chockades Aktobe när ett 30-tal beväpnade män först rånade två vapenaffärer och sen forcerade porten till en militärbas med en minibuss. Uppgifterna om hur många människor som dödades i eldstrider pendlar mellan 20 och 30. Myndigheterna säger att det rörde sig om en religiös terrorgrupp och påminner om att en självmordsbombare uppträdde just här för fem år sen. Men Kazakstans många skeptiker undrar om det här är en tillrättalagd version och om det i själva verket finns ett samband med tillslagen mot dem som protesterat mot jordreformen.

Tohtar Tuleshov är VD för ett stort bryggeri i Kazakstans tredje största stad, Shymkent, som ligger i den södra delen av landet. Efter att han gripits tillsammans med tre andra män i januari uppgav polisen att man hittat vapen och han anklagades för att ha organiserat narkotikahandel i stor skala. Häromdagen uppgav riksåklagaren att Tuleshov skulle ha finansierat protestmöten mot jordreformen under den tid han suttit i häkte. ”Han kom fram till det var enklast att göra detta i västra Kazakstan”, sa en talesman för säkerhetstjänsten vid måndagens presskonferens och syftade på tidigare oroligheter där, bland annat massakern i Zhanaozen för fem år sen. Och på måndagen påstods alltså att Tuleshov tillsammans med ett par före detta officerare skulle ha förberett en kupp. Tillsammans med honom ställs ytterligare ett 25-tal personer inför rätta.

... medan städerna i norr präglas av rysk arkitektur inklusive de ortodoxa kyrkobyggnaderna. (foto: Torgny Hinnemo)

… medan städerna i norr präglas av rysk arkitektur inklusive de ortodoxa kyrkobyggnaderna. (foto: Torgny Hinnemo)

Nu grubblar det kazakstanska samhället över vad som är sant och inte sant i den här historien. Ingen tror på att Tuleshov kan ligga bakom de protester mot jordreformen som förekommit över hela landet. Om han har något med skjutandet i Aktobe att göra – vilket inte är säkert – handlade det knappast om religiös terrorism utan om en uppgörelse i den kriminella världen.

En delikat detalj är att Tuleshov under åren 2013-15 ledde verksamheten i Kazakstan för det ryska Centrum för analys av terroristhot som framförallt följer utvecklingen i Centralasien och Sydkaukasien. Till uppdraget hörde att ingå i ett expertråd knutet till ett av utskotten i den ryska statsduman.

President Nazarbajev fyllde 76 år härom dagen. Många inklusive han själv undrar vad som kommer att hända landet den dag han inte längre förmår styra det. Eftersom mitten av det gigantiska Kazakstan består av ödemark har de omgivande regionerna traditionellt dragit åt olika håll. Tuleshovs Shymkent påminner i religiöst avseende om Uzbekistan och här arbetar många uzbeker svart i stället för att sopa Moskvas gator. Många, uppenbarligen inklusive Nazarbajev själv, anar ryska intriger med kazaker som har regionala ambitioner och att detta kan bli en plattform för ökat ryskt inflytande när Nazarbajev lämnat scenen.

Ett akut bekymmer är att Ryssland nu med hänvisning till den gemensamma tullunionen satt stopp för transit av varor från Ukraina till Kazakstan. Ändå har Kazakstans ledare ingen önskan att bryta med Ryssland på det sätt som Ukraina gjort. Ryssland ligger där det ligger och Kazakstan tar det säkerhetspolitiska samarbetet för givet. Turkiets premiärminister har också sagt offentligt att Kazakstan har hjälpt till att reparera relationen mellan Ryssland och Turkiet.

Men Kazakstans kulturminister trycker alltså hellre på att hans land inte är ett av dem som tar hand om den ryska byken.