Det var en gång…

Förresten, innan jag fortsätter vill jag påpeka att den här sagolika historien om hur oligarker blåste väljarna och stal motsvarande tio miljarder kronor är alldeles sann. Alla personer som nämns vid namn finns på riktigt. Det gör också landet Moldova som är stort som Jämtland och ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Många moldovier talar rumänska och en del ukrainska. Eftersom landet dessutom ligger i skärningspunkten mellan Centraleuropas och Balkans kulturer och historia lever här också andra folk. Det som de har gemensamt är att de brukat jorden sida vid sida och gör sitt eget vin.

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Vinet har en officiell helgdag i Moldova. Då bjuds allmänheten att testa de senaste årgångsvinerna. (foto:Torgny Hinnemo)

Som sin storhetstid räknar moldovierna andra hälften av 1400-talet då furstendömet styrdes av Stefan den store. Några årtionden efter hans död blev landet en vasall under det ottomanska imperiet men fortsatte att sköta sina inre angelägenheter. På 1800-talet tog dock Ryssland kontroll över den östra halvan medan den västra slog sig samman med ett par andra rumänsktalande furstendömen och bildade dagens Rumänien. Dit anslöts även den östra delen mellan första och andra världskrigen innan den åter erövrades av Ryssland som nu bytt namn till Sovjetunionen. Det erövrade territoriet fick status som en egen sovjetrepublik men blev en suverän stat när Sovjetunionen upplöstes för ett kvartssekel sedan. Landet kallar sig fortfarande för Moldova.

Men låt oss återvända till den aktuella bankskandalen.

Sedan mer än ett halvår hålls miljardären och förre premiärministern Vlad Filat fängslad av sin främste rival. (foto: Torgny Hinnemo)

På måndagen dömdes miljardären och förre premiärministern Vlad Filat till nio års fängelse och förlust av egendom. Rättegången kritiseras för att ha hållits bakom stängda dörrar. (foto: Torgny Hinnemo)

När det 1994 för första gången hölls parlamentsval i den pånyttfödda staten röstade invånarna efter hjärtat. Mer än hälften lade sin röst för det nya agrarpartiet eftersom många ägde eller arbetade inom jordbruk och livsmedelsföretag. En dryg fjärdedel röstade socialistiskt och resten på liberaler eller kristdemokrater. De följande årens ekonomiska utveckling ledde till fattigdom och arbetslöshet men för det klandrar många internationella experter IMF som de anser vilseledde Moldovas politiker. Hur som helst röstade moldovierna på helt andra partier vid nästa val. Största oppositionsparti blev det nya kommunistpartiet. Det berodde till stor del på att det leddes av Vladimir Voronin. Som republikens inrikesminister under de sista turbulenta åren av Sovjetstyre hade han gjort sig populär genom att ogärna ta till våld.

2001 gick landet till val för tredje gången. Då hade korruptionen inom de flesta partier blivit så uppenbar att en majoritet av väljarna lade sitt öde i händerna på Voronin. Problemet var bara att antalet erfarna kommunister inte räckte till för att besätta alla nyckelposter. Därför fick många av dem som tidigare kontrollerat rikets affärer och gjort dem till sina egna sitta kvar. Så småningom stod det klart att även Voronins familj hade skott sig.

I nästa försök att bli av med korruptionen röstade väljarna 2009 fram en ny regeringskoalition. Den bestod av tre partier som hade honnörsord som ”liberal” och ”demokrat” i sina namn. De sade sig vara EU-vänliga och moldovierna hoppades att EU skulle få dem att bry sig mer om landets och mindre om sina egna affärer än företrädarna.

Filat_Facebook

Nu blev det inte riktigt så. Två av regeringspartierna kontrollerades av miljardärerna Vlad Plahotniuc och Vlad Filat. De delade upp statsapparaten mellan sina respektive nätverk. Dessa började dock använda ministerierna för att bekämpa varandras affärsimperier. I motsats till Ukrainas nyligen avsatte ledare Janukovitj har de satsat på samarbete med EU men för den skull har de inte klippt sina affärsband med Ryssland.

Hösten 2014 genomförde en grupp oligarker en närmast ofattbar kupp. Närmare 15 procent av landets BNP försvann ur landet till obskyra konton. Som huvudansvarig utpekades oligarken Ilan Shor som var styrelseordförande i en av de banker som försnillade pengarna.

En märklig detalj var att tre av de inblandade bankerna hade den välkända brittiska firman Grant Thornton som revisorer. Efter skandalen bytte Grant Thorntons Moldovachef Stéphane Christophe Bridé jobb och blev ekonomiminister. (Hans uppdrag för Grant Thornton övertogs av hans fru.)

Vlad Plahotniuc

Vlad Plahotniuc

Låt oss här göra en liten utvikning. I mars 2015 undrade världen varför Rysslands president Vladimir Putin var borta från offentligheten i elva dagar. När han till slut visade upp sig var det tillsammans med Kirgizistans president Almazbek Atambayev som kom på besök till S:t Petersburg. Men Atambayev kom inte i ett eget plan och flög inte direkt. Han hämtades i Kirgizistans huvudstad Bisjkek av ett plan som ägdes av den man som kontrollerade taxfreeförsäljningen på Bisjkeks flygplats. Den mannen var Ilan Sjor. Planet tog Atambayev till Moldova där han träffade Vlad Plahotniuc innan han fortsatte till Putin.

Men åter till vår historia. Den 6 maj förra året sattes Sjor sent omsider i husarrest. Han släpptes dock efter tio dagar sedan han pekat ut Filat som huvudansvarig för korruptionen i landet . Snabbt lät Sjor (som företräder ett Rysslandsvänligt parti) sig väljas till borgmästare i staden Orheul – han lät snygga upp en del av gatubeläggningen vilket uppskattades av väljarna. I stället häktades Filat i mitten av november förra året och dömdes den 27 juni till nio års fängelse. Tre dagar innan domen föll häktades dock Shor på nytt. Många inklusive EU:s ambassadör i Moldova har offentligt frågat varför domstolsförhandlingarna om Filat hålls bakom stängda dörrar.

De Rysslandsvänliga Socialisterna (överst) har stöd bland väljarna medan det tills nyligen mäktiga nationella kommunistpartiet inte längre är att räkna med. (foto: Torgny Hinnemo)

De Rysslandsvänliga Socialisterna (överst) har stöd bland väljarna medan det tills nyligen mäktiga nationella kommunistpartiet inte längre är att räkna med. (foto: Torgny Hinnemo)

Moldovierna är sedan långt tidigare övertygade om att mycket är skumt med Filats affärer men bland annat hemlighetsmakeriet i domstolarna får dem att tro att Plahotniuc är minst lika insyltad. Rättsväsendet tillföll nämligen hans parti när minister- och generaldirektörsposterna fördelades. Väljarnas dom är klar: Enligt de senaste opinionsundersökningarna skulle högst ett av de tre nuvarande regeringspartierna ta sig över sexprocentsgränsen om det hölls parlamentsval i dag. (Den nuvarande premiärministern Pavel Filip och hans regering svors faktiskt in mitt i natten av rädsla för protester.) Populärast är i stället Socialisterna (ett Rysslandsvänligt parti som brutit sig loss från kommunisterna) med 16 procent, två EU-vänliga partier med bas i civilsamhället med 14 respektive 12 procent samt ett Rysslandsvänligt populistparti med 10 procent.

Populär är också Renato Usatii som leder ett ickesocialistiskt Rysslandsvänligt parti (foto: Torgny Hinnemo)

Populär är också Renato Usatii som leder ett ickesocialistiskt Rysslandsvänligt parti (foto: Torgny Hinnemo)

Den impopulära regeringen vill naturligtvis inte ha något förtida parlamentsval.  EU är uttalat kritiskt till de nuvarande makthavarna men befarar kaos om det hålls parlamentsval i dag. Plahotniuc som inte är uppskattad av vare sig väljarna eller EU reste i sin nöd i våras till USA och kunde i triumf visa upp att han blev mottagen av biträdande statssekreteraren Victoria Nuland trots att han inte är en officiell företrädare för Moldova. Uppenbarligen vill inte USA riskera en parlamentarisk situation som får Plahotniuc att söka ryskt beskydd för sitt affärsimperium.

Hur som helst blir det val i höst men inte av ett nytt parlament. Fram till år 2001 hade Moldova liksom många andra forna Sovjetrepubliker en direktvald president. Många tyckte att en sådan behövdes som motvikt till de splittrade parlamenten som hade svårt att enas om en handfast politik. Sen ändrades lagen i Moldova så att parlamentet själv fick utse statschefen med kvalificerad majoritet. På så sätt blev Vladimir Voronin president  i åtta år men efter att hans kommunistparti förlorat regeringsmakten lyckades parlamentet inte enas om någon ny kandidat. Sen dess skulle Moldova, om man följt lagen, behövt upplösa parlamentet och genomföra nyval två gånger om året tills man lyckats få folkförsamlingen att enas om en statschef. I stället har frågan lösts genom en kombination av fantasi och kohandel. Men när den nuvarande presidentens mandat löpte ut i vår var det inte möjligt för den försvagade regeringen att fortsätta med provisoriska lösningar.

Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) beslöt nyligen att försöka stabilisera Victoria Bank som var inblandad i skandalen genom att utöka sin ägarandel till 27.5 procent.

Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) beslöt nyligen att försöka stabilisera Victoria Bank som var inblandad i skandalen genom att utöka sin ägarandel till 27.5 procent.

I stället grep konstitutionsdomstolen in. En lag som inte går att upprätthålla strider mot konstitutionen, förkunnade den. Därmed gäller den gamla lagen igen och den 30 november är det dags för moldovierna att första gången på 20 år välja sin statschef. Populäraste kandidater just nu är socialisternas partiledare och Maia Sandu, en ekonom som varit utbildningsminister i några år. När Filats parti förra året nominerade henne som premiärminister satte hon som villkor att nationalbankschefen och riksåklagaren skulle få sparken. Hon fick inte sin vilja igenom men blev i gengäld en av landets populäraste politiker. Men mycket kan hända fram till oktober.

En faktor som komplicerar bilden ytterligare är att när Moldova blev självständigt 1992 utropade sig regionen Transnistrien, som omfattar en tiondel av Moldovas yta, sig i sin tur som självständig från Moldova. Transnistrien orienterar sig mot Ryssland. Men om hur det komplicerar det politiska spelet finns inte plats att berätta här.